Medan stadsodling blir ett nytt begrepp för att få in mer grönt i det urbana Nyköping – och ett välkommet sådant - har Stigtomta det gröna inpå knuten. Här finns också skogsmark och det är nära till sjöarna Yngaren, Hallbosjön och Långhalsen. Kanske är det så att det odlade, det växande är så självklart att vi ibland glömmer bort dess värde och dess attraktivitet.
Stigtomta är jordbruksbygd och småföretagarbygd. Här finns kvarn och café, mack och livsmedelsbutik, en tydlig egen identitet. Det är inte en förort till Nyköping. SN:s krönikör Tommy Jansson har beskrivit ortens utmaningar som en kamp mot Jantelagen. Här finns jordmån, skaparkraft och sammanhållning. Nyckeln är att ha självförtroende nog att besegra den där rösten som viskar "det går inte"? För det går. Det visar sig gång på gång.
I en tid där flyttlassen drar mot betongbyggda lägenhetskomplex kransandes storstäder bör Stigtomta vara ett attraktivt alternativ för den som söker något annat än slitna miljonprogram och dyra bostadsrätter. Men det kräver fungerande flyttkedjor, där lokala hyresrätter kompletterar egna hem.
Med sina nästan 2000 invånare är Stigtomta tillsammans med Svalsta de stora mindre tätorterna i kommunen. Omgivningen, kallad Stigtomta landsbygd i valdistriktsform, tillför ytterligare nära boende. Men Stigtomta är mer än en ort i den grönskande bygden. Här är också nära till långt bort. Med en internationell flygplats bara en knapp mil bort är det anmärkningsvärt hur lite det märks i den kreativa närmiljön.
Här spelar Sörmlands arbetsmarknadsstruktur in. Det mesta drar i nord-sydlig riktning, den tunga infrastrukturen följer jobbpendlarna. Medan Stigtomta drar åt väster, mot Vrena, Nykyrka och Bettna. Nyköping, Norrköping och Stockholm ligger åt andra hållet. Men ortnamnet Stigtomta syftar på en plats där stigarna möts, ända sedan tidig medeltid. Det har inte förändrats.
Trafiken till Skavsta kommer att öka, inte minst med höghastighetståget Ostlänken. Det borde vara mumma för en ort med en väletablerad småföretagarkultur. Den sörmländska lustgården – mat, tjänster, hantverk och upplevelser - kan exploateras mera utan att förbrukas eller tunnas ut.
Det går inte att tala om Stigtomtas utvecklingsmöjligheter utan att beröra järnvägsspåren. När persontrafiken gick i graven var det få som trodde att det någonsin skulle bli aktuellt igen med annat än godstrafik. Så kom klimat- och miljödebatten och gjorde tågåkandet till en modern välgärning – och de spår som ligger fick ett förnyat värde för tätortsutveckling. Notera det sistnämnda, tågen kan aldrig bli ett alternativ till bilen för landsbygdens folk, bara ett komplement.
Klarar sig Stigtomta utan återupprättad persontrafik på TGOJ-banan? Jodå, så länge statsmakten inte bestämmer sig för att beskatta bort privatbilen. Fast med persontrafik längs spåret skulle ännu en länk knytas till Nyköping, flygen på Skavsta och snabbtågen norrut och söderut. Det skulle göra det nära till ännu närmare.