Gnesta kommuns renhållsningschef Jonas Ek.
– Vi har mätt förhöjda PFAS-halter i grundvattnet vid Käxle avfallsdeponi. Hur allvarligt det är vet vi först nästa vecka, när vi ser om det har spridit sig, säger Sandra Holmström, miljöansvarig på Gnesta kommun.
Under torsdagen har hon varit i Stjärnhov för att ta reda på om miljögiftet sipprat in i vattenkranarna i de fritidshus och permanentbostäder som saknar anslutning till det kommunala VA-nätet.
Enligt renhållningschef Jonas Ek, som också var med, har inga fastighetsägare varit bekymrade.
– De blev informerade på förhand och tycker det är bra att vi reder ut det här, säger han.
Arbetet med att avveckla den gamla soptippen i Käxle har pågått i 20 år. Och om miljögiftet kommer från själva avfallet eller massorna som lagts ovanpå vet man inte.
– Om det brunnit i deponin skulle PFAS-föroreningar kunna härledas till brandskum, säger Jesper Berndt Dahl, samhällsbyggnadschef.
PFAS-prover är något ganska nytt och har bara gjorts vid de kommunala vattenverken – samt den blivande ytvattentäkten Klämmingen i Gnesta förut. Värdena varierar men ligger generellt under Livsmedelsverkets riktvärden, enligt Sandra Holmström.
– Högsta värdet i Klämmingen för ett PFAS-värde är 1,1, medan Livsmedelverkets gränsvärde är 4,0, säger hon.
"PFAS används i brandskum. Om det brunnit i deponin skulle PFAS föroreningarna kunna härledas till det", säger Jesper Berndt Dahl, samhällsbyggnadschef.
Vid grundvatten under Käxles avfallsdeponi visade mätningar som begärts från länsstyrelsen mycket högre nivåer – 180 nanogram per liter för en av PFAS-varianterna.
De fastighetsägare som kontaktades under onsdagen ligger antingen ovanpå samma grundvattenmagasin som deponin eller inom 500 meter från ett dike som leder ut gammalt regnvatten från soptippen – där de högsta PFAS-halterna uppmätts till 520 nanogram per liter. Eller i ett område syd till väster om deponin.
Vart det tar vägen sedan är ännu inte riktigt utrett och enligt Jesper Berndt Dahl kan det se likadant ut vid andra deponier.
– Men vad som kommer hända närmast beror på provresultaten och konsulterna vi anlitat, säger han.
Har några bostäder eller fritidshus drabbats? Det återstår att se.
Under torsdagen har SN pratat med en handfull berörda fastighetsägare, varav vissa besöktes av kommunen under dagen. Även om samtliga avböjt intervju har ingen uttryckt någon oro utan inväntar i stället lugnt provresultaten.
SN har visat mätningarna för Jonathan Benskin, miljöprofessor vid Stockholms universitet:
– Det är självklart problematiska nivåer och bra att kommunen agerar, säger han.