Under tisdagen meddelade länsstyrelsen att ett nytt vargrevir identifierats kring i Stjärnhov. För Tomas Kjellberg, sekreterare i jägarförbundet kommer nyheten inte som någon överraskning. Han bor själv i Avla, norr om Björnlunda, i närheten av det nya Köttsjöreviret.
– Vi har haft vargobservationer till och från under rätt lång tid. Men de har ökat under de senaste två åren, säger han.
Enligt Tomas Kjellberg har länsstyrelsen trott att de vargarna kommit från det närliggande Ösjöreviret, medan lokalbefolkningen misstänkt att det rör sig om ett nytt revir.
– Strövargar från närliggande revir syns och försvinner sedan under längre perioder. De här har vi sett spår av i princip hela tiden, därför har vi sagt att de förmodligen har slagit sig ner.
Enligt Matilda Söderqvist, jaktvårdskonsulent i Södermanland för Svenska jägareförbundet, är det inte ovanligt att vargar rör sig länge i ett område innan länsstyrelsens får tillräckligt med underlag för att identifiera ett revir.
– Vi är många som bara såg det här som en tidsfråga, med tanke på att ungar från de tidigare reviren har blivit ganska många, säger hon.
Under året genomfördes licensjakt för första gången i det södra förvaltningsområdet, då fem av sex tilldelade vargar fälldes.
– Det var efterlängtat eftersom det sörmländska vargbeståndet behöver tunnas ur. Det kan inte var de koncentrationerna som vi haft, eftersom påverkan för närboende blir för stora, säger Matilda Söderqvist.
Även om höstens älgjakt fick ställas in i Björnlunda är vargens påverkan på viltstammen inte det största problemet för de sörmländska jägarna.
– Älgpopulationen minskar i hela landet så det är inget vi kan beskylla vargen för. Historiskt tillhör även den vår svenska faunan. Men det är ingen som vill ha varg i sitt närområde. Det påverkar jakten rätt mycket och om du inte kopplar hunden är risken uppenbar att den blir biten, säger Thomas Kjellberg.
Även Matilda Söderqvist framhåller oron för jakthundarna som ett stort problem i sammanhanget.
– När det kommer till jakten ser vi att folk inte vågar släppa sina jakthundar i vargtäta områden. Att kunna göra det är en viktig del av den svenska jakttraditionen som behövs för förvalta viltet effektivt. Det är extra viktigt vid eftersök av skadade djur. Det går visserligen att spåra allting med hundar i lina, men bara till en viss gräns, säger hon.