Ofta är det en speciell stämning eller klang som står i centrum när Karin Höghielm skapar sina musikstycken.
– En låt handlar väldigt mycket om vatten. Jag spelar in vattenljud på scenen och på afrikanskt tumpiano, det ska kännas som en vaggvisa eller att man åker på ett vatten, säger hon.
I första hand är det rösten, olika sångtekniker och klangfärger som står i centrum i Vocalweaves. Med sig på scen har Karin Höghielm en loopmaskin där hon spelar in sin egen röst som loopas i bakgrunden och stundtals blir som körer. Till det kommer instrument som vinglas, slagverk och hackbräde.
– Ett hackbräde är som en sittra fast man slår med små klubbor på strängarna. Jag använder en medeltida modell. Det är ett så himla vackert instrument med spröd klang som passar väldigt bra till sång.
Gnestatjejen Karin Höghielm har hittat fram till sin nisch efter att ha experimenterat med rösten i över 20 år. Hon inspireras av samisk, afrikansk och svensk folkmusik blandat med medeltida klanger. Även om Karin Höghielm främst gör konserter i Sverige spelas hennes skivor mer utanför landets gränser, runt om i Europa men även USA.
– I Sverige vill man gärna veta vad det är för typ av musik och kategorisera klassiskt, jazz, pop och rock. Jag är genrelös och utanför Sverige är man mer van vid den typen av musik. Samtidigt är det väldigt melodiöst och lättlyssnat, jag står inte bara och skapar konstiga ljud.
Vocalwaves har inspirerats av loopmaskinen, annars får Karin inspiration av film, naturen, drömmar eller en text. Den här föreställningen har en färdig form men det finns visst utrymme för improvisation vilket gör varje framträdande unikt.
– Som lyssnare får man följa med och se hur jag använder rösten och olika instrument, jag hoppas att publiken bara kan följa med och se vad som händer.