Många fällde ganska bitska synpunkter under mötet med förvaltningschefen Mona Elveskog och nämndens ordförande Ingalill Fredriksson (C).
Flera föräldrar undrade hur de överhuvudtaget kan komma med ett förslag som innebär att så små barn som nioåringar ska åka buss och vilka för analyser som ligger till grund. Kraven på att få se siffrorna bakom idén haglade.
En lärare hävdade att det inte alls skulle bli några problem att klara sig med färre resurser. En mötesdeltagare lyfte tanken om att låta lärarna gå ner lite i tjänst.
- I så fall måste lärarkollektivet säga att jag klarar mig på en lägre lön och att jobba mindre. Det är förmodligen ett svårare beslut att ta i en kommun än på exempelvis Scania. Man har försökt få igenom något sådant i en kommun men det gick inte, sa Mona Elveskog.
Frågor som fick svar på mötet
Hur väl genomtänkta är förslagen om ni inte kan svara på detaljfrågor?
- Med detaljfrågor menar vi frågor kring exempelvis om klasser kommer att hållas ihop.
Kan jag få skickat till mig kostnaderna med förslagen?
- Jag kommer aldrig att kunna jämföra det som ni värderar i. Jag förstår om ni värderar det jättehögt. Den våndan går inte att uppskatta i pengar och att räkna på.
Har ni räknat ordentligt på allt?
- Beslutet tas när det finns en riktig tjänsteskrivelse, och i den kommer alla siffror att finnas. Vi har givetvis räknat på det. Jag kommer inte att lämna ut något papper på det förrän den är klar. Det kommer så småningom.
Egentligen låter ni barnen betala för en ekonomisk kris. Vad har ni gjort för analys av konsekvenserna? Hur många extraresurser kommer att behövas?
Birgitta Wallman:
- Jag tror det blir en större konsekvens för de mindre enheterna att ge stöd till de barn som behöver med en lägre elevpeng. På större enheter finns möjlighet att låta specialpedagoger finnas kvar. Analysen har vi gjort på tre år framåt. När elevantalet ökar finns möjlighet att gå tillbaka i den befintliga organisationen.
Hur många elever ska det vara i en klass med 30 barn?
- I regel en lärare. Men i en större skola finns det möjligheter att ha fler extraresurser.
Stationerna där barnen kan få extrahjälp på Frejaskolan ska försvinna. Åtta resurser ska bli tre. En specialpedagog kommer att finnas per arbetslag och i varje arbetslag kommer det att finnas mellan 3-4 klasser. Hur ska det räcka?
- Oavsett om en resurslärare hör till ett arbetslag kan den personen hjälpa till även i andra klasser.
Om man inte klarar av att vara i en stor klass, vad händer då?
Birgitta Wallman:
- Det finns stora möjligheter till att vara i grupprum på 7-9. Den här frågan är jätteviktig att prata med skolledningen på 7-9 om.
Hur ser det ut på mellanstadiet? Med resurser, lärare och så vidare?
- Det är redan i dag så att varje skola har resurslärare i någon form, det heter lite olika beroende på vilken utbildning man har. Ju fler elever man har på en skola, desto större möjligheter har man att ha flera personer i den kategorin. Ju mindre en skola är, desto svårare är det att få det att räcka till. Drar man med en osthyvel är det svårt att klara av att ha det på de mindre skolorna.
Finns det möjlighet att de befintliga lärarna går ner lite i tjänst? Så det finns lika många vuxna.
- I så fall måste lärarkollektivet säga att jag klarar mig på en lägre lön och att jobba mindre. Det är förmodligen ett svårare beslut att ta i en kommun än på exempelvis Scania. Man har försökt få igenom något sådant i en kommun men det gick inte.
Resurserna som jobbar på Dansutskolan, har de för lite att göra nu?
- Nej, det finns alltid att göra. Ju fler elever de har, desto större elevpeng får de och de kanske kan anställa fler.
Kulturskolan som kostar 1,3 miljoner. Är den livsviktig för kommunen eller kan den tas bort?
- Föreningslivet sponsras också av kommunen. Det är en av de verksamheter i landet som har dragit fram oerhört många världsstjärnor i landet.
Ingalill Fredriksson:
- Jag tror ingen politiker vill lägga ner kulturskolan. Eftersom det är icke-lagstadgad verksamhet kommer den ofta upp till diskussion, men vi är nog alla överens om att vi vill ha den kvar. De senaste två åren har den inte diskuterats.
Innebär flytten av nämndmötet från juni till augusti, och därmed att beslutet tas senare, att flytten av barn inte kan påbörjas i augusti?
- Oavsett när mötet är, är det svårt att genomföra flytten inför skolstarten. Oavsett hur det blir har många föräldrar önskat att de ska få börja i sin vanliga skola.
I papperstidningen fredag 15 maj: Läs om det konkreta förslag som föräldern Peter Marklind lade fram och om att beslutet flyttas fram.