En kraftig explosion inträffade under tisdagsmorgonen vid ett flerfamiljshus på Övre Husargatan i Annedal i centrala Göteborg.
Larmet om en explosion i ett flerfamiljshus på Övre Husargatan i Annedal i centrala Göteborg inkommer strax före klockan 05 på tisdagen. När räddningstjänsten når fram till platsen konstateras att explosionen orsakat bränder och kraftig rökutveckling.
På första våningen i porten där detonationen inträffar bor sedan ett drygt år tillbaka Jessica och Christian Öhrn, som båda vaknar med ett ryck av den öronbedövande smällen.
– Vi fattar egentligen inte vad som händer. Jag springer ut på balkongen och ser att det regnar, men helt plötsligt börjar det singla ner en massa isolering, säger Jessica Öhrn när tidningen når henne dagen efter explosionen.
– Då hör jag någon som skriker: Ni måste ut! Jag hämtar min mobil, går ut på balkongen igen och ringer 112. Samtidigt lutar jag mig ut över balkongen och ser en tjej uppe på tredje våningen som är på väg att hoppa, det bara väller ut svart rök bakom henne, och jag ser hur hon kastar sig ut.
Jessica och Christian Öhrn, för många starkt förknippade med IK Viljan och Strängnäs IBK, inser att även de måste ut. Med tanke på att de bor så långt ner tänker de först att de kan ta vägen via trapphuset, men så fort de öppnar dörren börjar den svarta röken välla in i lägenheten och tvingar dem att vända om.
– Vår granne som bor på markplan står nedanför vår balkong och vill ta emot oss, så Christian hittar ett lakan som han knyter fast i balkongräcket. Jag hasar mig ner först, och grannen tar emot mig. När Christian börjar hasa sig ner så brister lakanet så att han ramlar ner och slår i rygg och nacke.
Christian klarar sig smällen till trots lindrigt, och beger sig hem till sonen Lucas som bor runt hörnet för att se till att han är okej. Kvar i regnet står Jessica, barfota med telefonen i handen, och försöker ta in kaoset som omger henne: Räddningspersonal och blåljus, halvnakna grannar som gråter och skriker på hjälp, elden som lyser upp de mörklagda lägenheterna och den tjocka röken som stiger upp mot skyn.
Jessica och Christian Öhrns lägenhet (balkongen längst ner till höger) rökskadades svårt i samband med explosionen. De vet ännu inte om och när de kommer att få återvända.
– Det är helt ofattbart att det här har hänt i vår trappuppgång. Jag blir helt skakig nu när jag pratar om det, säger hon.
Lucas Öhrn tar med sig kläder till mamma och pappa, och förser kylslagna grannar med filtar och morgonrockar. De boende samlas i en närbelägen kyrka och får regelbundna uppdateringar från räddningstjänsten. För Jessica Öhrn känns allt overkligt.
Det dröjer till kvällen, när de ska gå och lägga sig på hotellrummet försäkringsbolaget försett dem med, innan hon får chansen att se sig själv i spegeln. Först då märker hon blåmärkena på armarna, smärtan i axlar och ben.
– Jag bara tittade på mig själv och tänkte – vad fan hände?
Dagen efter explosionen fortsätter mötena i kyrkan. Praktisk information varvas med desperata frågor från skärrade grannar som vill veta vad som händer och när de ska få återvända till sina hem. För dem som, likt Jessica och Christian Öhrn, bor närmast den förmodade detonationsplatsen är hoppet om att snart få återvända nära nog obefintligt.
En av räddningstjänstens rökdykare rör sig längs taket på lägenhetshuset.
– Vi står på andra sidan avspärrningarna nu och tittar in i lägenheten. Allt är bara svart. Det är mycket sprickor i byggnaden, och vi kan inte räkna med att få komma in på länge. Idag har vi varit och handlat, men man vet inte riktigt var man ska börja. Vad är det första man köper när man inte har något alls?
Känslorna svallar, gråten kommer och går, men mitt i chocken finns ljuspunkter. Enligt Sahlgrenska sjukhuset ska minst 25 personer, varav fyra med allvarliga skador, ha förts till sjukhus. Under onsdagseftermiddagen kom enligt Jessica Öhrn beskedet att samtliga överlevt.
– Vi har en underbar 85-årig kvinna som bor ovanför oss. Hennes lägenhet var ännu värre drabbad än vår, helt kolsvart, och vi trodde inte att hon skulle överleva. Men för en timme sedan fick vi bekräftat att hon har klarat sig. Hon var den sista som skrevs ut från iva. Några går på kryckor, och det är mycket känslor, men det är skönt när alla grannar får träffas. Vi är alla på samma lag här, säger hon.
– Folk har stått på balkongerna för att komma undan all rök, folk har skrikit och vissa har behövt hoppa. Det är helt ofattbart att alla klarade sig.
Jessica Öhrn tillsammans med sonen Lucas framför bostaden dagen efter explosionen.
För egen del försöker Jessica Öhrn undvika att tänka på vad som kunde ha hänt. Hennes mamma ska opereras, och för att kunna finnas vid hennes sida var hon inbokad på ett tåg till Strängnäs med avgångstid klockan 06.18 på tisdagsmorgonen.
– Först var vi inne på att jag skulle åka ännu tidigare, runt fem, men min man som skulle skjutsa mig tyckte att det var onödigt tidigt. Man ska inte tänka så, och jag blir helt skakig när jag säger det, men platsen där de nu tror att bomben varit placerad är nere vid garaget där vi skulle ha gått. Hade vi eller någon annan varit där hade det gått riktigt illa.
Familjen har fått mycket stöttning och glada tillrop från familj och vänner hemma i Strängnäs och Mariefred. Dottern Elin och Jessicas pappa Ulf har varit tydliga med att de tycker att det är dags att hela familjen flyttar tillbaka, men än är inga beslut fattade.
– VI får se. Men det är klart att man fungerar. Vad är oddsen att det ska sprängas en bomb i vårt trapphus och att vi ska behöva hoppa från balkongen? Det här kommer ta tid att bearbeta.