Familjens inneboende kommer med brev varje morgon. Antingen har han ett uppdrag eller så lämnar han spår efter sig.
– Förra året gjorde han mjölken blå, säger Leo Johansson och inspekterar nissedörren i köket.
– VI har pimpat den lite extra med ljusslingor och en julgran, säger mamma Sarah Johansson, 37.
Hon skriver under på epitetet julgalning. För även om maken Albin Johansson, 38, och Leos syskon, Alma, 8, Hugo, 12, och Edwin, 15, också gillar högtiden är en sak säker – mamma är värst.
– Hur kan man inte älska julen? Jag går all in, det lyser upp vintermörkret och tillvaron. Efter Halloween är det fritt fram.
Finns det något du ogillar med julen?
– Nej. Det som andra tycker är det värsta som finns, att gå runt i ett köpcentrum dagarna innan julafton, gör jag bara för att det är mysigt.
På riktigt?
– Ja, min brorsdotter tycker att jag ska söka professionell hjälp för min besatthet.
I köket är gardinerna dekorerade med pepparkaksstjärnor. En för varje familjemedlem, inklusive katterna Dobby och Dora. På ovanvåningen har en tomte från barndomen krupit upp bland blommorna. Dess trolliknande uppsyn är så läskig att den är portad under granen. Istället håller den koll på trappans alla porslinsfigurer i miniatyr.
– Här står ett trettiotal men det finns tre gånger så många, säger Sarah om sin minst lika julälskande mammas samling.
Julklappsstrumporna som mamma Annicka påbörjade, ett till varje barnbarn, lade Sarah sista handen vid efter hennes bortgång 2015.
Är julen ännu viktigare sedan dess?
– Absolut. Det var den sista högtiden vi fick fira. Jag vill hedra henne och föra traditionen vidare. Julaftonen börjar med att jag åker till kyrkogården och lämnar en röd ros. Sedan njuter jag av familjen.
Maken ansluter och meddelar att utomhusslingorna, numera 13 till antalet, väcker reaktioner. Exempelvis har det skojats om att elen i hela Strängnäs blinkar när de tänds.
– Vi har inte fått elräkningen än, vi får väl se om det blir dyrare i år, säger han med ett leende.
De är knappast ensamma om att uppskatta lysande tomtar och snögubbar.
– De yngsta och jag kan åka runt på kvällarna och kolla in folks belysning, säger Sarah.
När familjen vinkar hejdå faller årets första snö. Leo funderar på vad nissen har för sig.
– Jag har inte sett honom. Men jag vet att han finns.