Leif-Ivan Karlsson överväger nu att avveckla alla företag i Sverige, inklusive Strängnäs hantverksby AB, och dra sig tillbaka till Florida. "Här mår jag bra av värmen och kan hålla på att leka med mina classic car-bilar från 50-talet", säger han. Fotot är taget i villan på Fogdö före flytten därifrån 2022.
Leif-Ivan Karlsson är inte orolig för det stora Think pink-åtalet, där han är en av elva personer som är misstänkta för ett stort antal brott kopplade till avfallshantering. Han själv omfattas av 16 åtalspunkter om grovt miljöbrott på olika platser i Mellansverige, och kan hamna i fängelse om han fälls. Men det är, enligt honom själv, föga troligt.
– Jag var aldrig inblandad i rörelsen så de kommer aldrig att få dit mig för något. Men de ska jävlas med mig för att jag är jag, det är som vanligt. Men jag får ju skylla mig själv för att jag satt mig i den här situationen, för att jag är någon slags B-kändis, säger tv-profilen och entreprenören, som bland annat driver företag i Strängnäs, på telefon från vintervistet i Florida.
Enligt Leif-Ivan Karlsson är han åtalad endast för att han "råkade vara vd" för NM trading och transport AB, NMT, dotterbolag till Think pink – som efter NMT:s konkurs bytte namn till Witch hunt international AB.
– Vi hade ett speciellt avtal, och det säger att jag inte får inblanda mig i bolagets räkenskaper eller någonting. Jag var bara där för att vara marknadsförings-guru.
Men din titel var ju inte marknadsföringsansvarig?
– Det var det jag var enligt alla instruktioner. Men däremot på pappret så stod det "vd". Och det är ju det de försöker med nu.
Om "de" lyckas med "det" så finns det en risk att du hamnar i fängelse och får näringsförbud. Hur ser du på det?
– Det gör mig över huvud taget ingenting. Jag är 64 år gammal och har redan gått i pension. På grund av min hjärtsjukdom så har jag redan gett samtliga aktier i alla bolag till mina barn. Jag förvaltar bolagen så länge jag är med, men formellt så är jag redan borta. Det är skönt för mig, då kan jag försvinna från jorden utan att det blir problem för barnen. Skulle det bli näringsförbud så är det jävligt enkelt, med bara ett knapptryck på datorn så är jag borta från alla bolagen.
Fängelse då?
– Straffskalan är ju från fyra månader. I och med att jag inte har gjort något så skulle det bli den låga skalan. Och det skulle ju vara skönt med lite semester, så varför inte?
Leif-Ivan Karlsson tar åtalet om grovt miljöbrott med ro. "De kommer aldrig att få dit mig för något", säger han. Han menar att han enbart var vd på pappret, hans ansvarsområde var endast marknadsföring och kundkontakter.
Leif-Ivan Karlsson kallar Bella Nilsson, som drev Think pink tillsammans med sin dåvarande make, för NMT:s huvud-vd. Han anser att även hon utsatts för "en jävla häxjakt" av myndigheterna.
– De gör allt de kan för att sätta dit henne, säger han, och ger följande förklaring till varför det uppstått berg av rosaförpackade sopor på flera ställen:
– Under en period hade Sverige avtal med England och tog emot stora lastfartyg med sopor som skulle gå till förbränning i värmeverken. Då blev ju behovet av svenska förbränningsvaror mindre, och därför hopade det sig under en period. Hon hann inte återvinna allt och soporna måste ju förvaras någonstans. Bella hade inte gjort något brott. Men när de gick in och krossade bolagen för henne så blev det katastrof. Soporna ligger där på markerna och surnar och det kommer ut i vattnet. Men det är inte hennes fel. Nu söker man bara en syndabock för det här med miljön.
Tidningen har de senaste dagarna publicerat två artiklar om Leif-Ivan Karlssons del i Think pink-åtalet, utan att ha lyckats få kontakt med honom. Denna artikel är Karlssons kommentarer till innehållet i dessa artiklar.