Den bästa tiden på dygnet att se kometen är runt klockan 19.00–19.30 på kvällen, berättar killarna.
Kometen ifråga är döpt till 12P/Pons-Brooks efter två av de mest erkända kometobservatörerna genom tiderna, fransmannen Jean-Louis Pons och britt-amerikanen William R. Brooks. Den flyger förbi jorden på intervaller på omkring 71 år, och är en av de mest synliga periodiska kometer som återkommande färdas förbi vår planet.
Runt juli 2023 sprack en del av kometen och omkring 10 miljarder kilo is och sten föll bort från den, vilket skapade ett tjockt moln av damm och gas runt kometen. När det inträffade förstärktes kometens ljusstyrka hundrafaldigt, och gav kometens svans den speciella hornliknande formen den har nu.
Det här är inte information som jag behöver googla under skrivandet av den här artikeln, utan fakta som jag blir underrättad om under min intervju med Ali Hasan, Leonard Norberg och Ian Amante – alla tre tredjeårselever på Europaskolan och medlemmar i Europaskolans Astronomisällskap, som sedan en tid tillbaka slagits ihop med föreningen Europaskolan för vetenskap.
– Venn-diagramet mellan de två är ju nästintill en cirkel, skrattar Leonard.
För de tre killarna väcktes intresset för rymden i tidig ålder. Båda Leonards föräldrar är astronomer, så att hans intresse för himlakroppar skulle bli en realitet var mer eller mindre skrivet i stjärnorna.
Ians intresse har han författaren Tove Jansson att tacka för.
– Jag är ett stort fan av Mumin. De som läst boken Kometjakten vet att det är en väldigt äventyrlig berättelse om hur en komet hotar och skrämmer lokalbefolkningen, säger han.
Men Mumin kom först?
– Ja. Mumin först, sen rymden.
Alis rymdintresse kom även det via litteraturen, då han i tidig ålder fick en bok om rymden, solsystem och planeter.
– Då tyckte jag att det hade varit coolt att få se en komet någon gång, och nu har vi en ganska okej chans att få göra det.
Kometen 12P/Pons-Brooks är en så kallad spiralformad komet, då gasmolnen runt kärnan är just spiralformade.
12P/Pons-Brooks blir den första kometen som trion har chans att skåda i sitt liv. Och chanserna som ges nu kring slutet av mars är väldigt goda.
– Jag tror den skulle nå en synlig magnitud på omkring fem, vilket är ungefär så ljusa som de flesta vanliga stjärnorna man ser på himlen är. Men givet storleken på kometen så kommer den nog vara mer synlig än de flesta stjärnor, säger Leonard.
Dessvärre kommer kometen ligga i nordväst ganska nära horisonten, i närheten av fiskarnas stjärnbild, vilket gör den något svårare att se.
– Det bästa är att kolla runt på olika hemsidor för att få mer information om var den befinner sig. Om vädret är bra, och det är en klar natt med mörk himmel, bör den synas, fortsätter Leonard.
Alla tre killar fick tidigt upp intresset för kometer och andra himlakroppar.
För det är nu det gäller: det är under den sista veckan i mars som förutsättningarna är som bäst att få syn på himlakroppen. Närmast jorden kommer den befinna sig i juni, men är då svårare att se då solen inte lyser lika starkt på den samtidigt som kvällarna blir ljusare.
Missar man den här chansen får man vänta ända till 2095 för nästa tillfälle.
Var i kommunen borde man befinna sig för att se kometen?
– Kungstornet kommer jag att ta mig till. Det är lite kullar åt nordväst där, men jag hoppas att de inte är tillräckligt höga för att blockera den. Tosterö kan också funka bra, så har man klar sikt över sjön. Någonstans där det inte är för mycket kullar med klar horisont, säger Leonard.