Det anser Folkbildningsrådet, som har regeringens uppdrag att fördela och följa upp de statliga bidragen till studieförbund och folkhögskolor.
Staten står i dag för den största delen av folkbildningskakan, efter att kommunerna från 1990-talets början kraftigt skurit ner sin finansiering.
– Den är nu mer än halverad, i enskilda kommuner ännu lägre. Det är otroligt smärtsamt för många studieförbund, säger föreningens generalsekreterare Britten Månsson Wallin.
I takt med att bidragen minskat, har studieförbunden tvingats göra som ABF Sörmland: effektivisera. Det medför risker, menar Wallin.
– Det kan bli svårare både att upprätthålla den lokala närvaron och att bibehålla ett varierat folkutbildningsutbud. Ändå är det positivt att se att många studieförbund har lyckats vidmakthålla sina verksamheter, mycket tack vare ett utvecklat samarbete med sina medlemsorganisationer.
Britten Månsson Wallin understryker dock risken för att studieförbundens rikstäckande infrastruktur kan försvagas eller försvinna i delar av landet.
– Vi har i dag större anledning än på länge att jobba med frågor som rör demokrati, yttrandefrihet och människors lika värde. Tyvärr saknas samklangen mellan behov och resurser.
Folkbildningsrådet efterlyser nu ett folkbildningslyft i det mångfaldigade Sverige som växer fram i flyktingkrisens spår. I budgetunderlaget för 2017–2019 äskar rådet om 400 miljoner kronor i utökat anslag. Regeringen uppmanas därtill att avsätta 250 miljoner kronor till folkbildning av asylsökande och nyanlända, samt 100 miljoner till verksamhet för unga som varken studerar eller arbetar.
Genom att nå fler deltagare på fler orter, skulle folkbildningen bidra till ökad mångfald inom utbildning och kultur, få fler medborgare att engagera sig i samhällsutvecklingen och stärka sammanhållningen.
– Politikerna säger själva att vi står inför ett samhälle som riskerar att dras isär med ökade klyftor som följd. Utan ett folkbildningslyft är risken stor att människor med små inkomster och låg utbildningstradition inte längre söks upp. Folkbildning är ett fantastiskt kitt mellan människor; vi har mycket mer gemensamt än vad som skiljer oss åt.
Ett lyft kräver dock att kommunerna är med och bidrar, säger generalsekreteraren.
– De ekonomiska förutsättningarna är avgörande.