Förhandlarna från LO, Svenskt näringsliv och PTK var på torsdagen sparsamma med detaljer om varför förhandlingarna strandat. Men flera känsliga och svåra frågor är väl kända.
Det handlar bland annat om det som kallas saklig grund för uppsägning. Här har arbetsgivarsidan velat att det ska vara lättare att säga upp personer av personliga skäl.
En annan viktig fråga är turordningsreglerna i las, lagen om anställningsskydd, där arbetsgivarsidan vill ha fler undantag från principen sist in, först ut.
Facken har i sin tur drivit frågor om ökad anställningstrygghet genom att minska osäkra anställningsformer.
Över förhandlingarna har hela tiden hotet om lagstiftning vilat. I januariöverenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna har det sagts att arbetsrätten ska ändras genom lagstiftning om parterna inte kan komma överens. För L och C är frågan om ändrade las-regler viktig.
I förlängningen riskerar de havererade förhandlingarna därför också att utlösa en regeringskris. Vänsterpartiet har hotat med att fälla regeringen om arbetsrätten försämras.
Att parterna på arbetsmarknaden inte själva har kommit överens har också beskrivits om ett hot eller rentav slutet för den så kallade svenska modellen, som innebär just att många frågor på arbetsmarknaden lösts via förhandlingar och inte genom lagstiftning. Det är en tradition som går tillbaka till Saltsjöbadsavtalet 1938.