Problemet: att det fortfarande är oklart exakt vad som ska byggas.
2011 krävde länsstyrelsen kommunalt VA till Tofsö, något som inte föll i god jord och som överklagades ända upp till Högsta domstolen. 2013, när avslaget kom, började kommunen i stället arbeta för att få till en lokal kretsloppslösning. Den sågades av länsstyrelsen.
Sedan i våras har man därför främst arbetat med två andra alternativ: dels en överföreningsledning till Vagnhärads reningsverk via Västerljung, dels ett lokalt reningsverk i Tofsö.
Nu har man, genom ett beslut i teknik- och servicenämnden, formellt skrotat också Västerljungsidén.
– Det skulle bli ohyggligt dyrt och förmodligen inte ens tekniskt möjligt. På vintern blir det alldeles för lite som ska åka alldeles för långt, det skapar driftproblem, säger Claes-Urban Boström.
De fastighetsägare i Tofsö som befarat anslutningskostnader på uppåt 370 000 kronor per hushåll kan därmed andas ut lite. Men helt klart är det inte vilken lösning det blir. En bubblare har nämligen seglat upp: möjligheten att dra en ledning till Studsviks reningsverk. Den skulle behöva gå under vattnet, men å andra sidan bli betydligt kortare än motsvarande ledning till Västerljung.
– En bit av sträckan har 80 meters djup, och så långt ner kan ledningen inte ligga. Så det skulle vi behöva hitta en lösning på. Men vi tittar fortsatt vidare på det alternativet, säger Claes-Urban Boström.
Prislappen, som i nuläget bara är en schablon, landar på 22 miljoner kronor i stället för Västerljungsledningens 30-40 miljoner kronor. Ett lokalt reningsverk i Tofsö beräknas enligt en förstudie gå på betydligt billigare 9,5 miljoner kronor.
Båda alternativen ska utredas vidare under hösten. Claes-Urban Boström – som slutar som produktionschef om några veckor – tippar på att politikerna kommer att ha ett nytt underlag att fatta beslut på i början av nästa år.
– Vi ska göra det här så skyndsamt som möjligt, säger han.