Ola Nilsson och Anna Wahlström. "Vi kanske måste sätta upp en kamera", säger sonen Ola Nilsson.
Under måndagen fick Anna Wahlström ett telefonsamtal från en man som sa sig vara från banken. Han påstod att någon från Annas hemtjänst åkt dit för stöld och ville skydda henne.
– Han lät trevlig och sa att de var från banken i Stockholm och undrade om jag kunde ta mig dit. Jag sa att jag var gammal och knappt kan se. Då sa de att de kunde komma hem till mig, säger Anna Wahlström.
Klockan 18 dök en kvinna upp hemma hos Anna som bor ensam i ett pittoreskt litet radhus precis vid Trosaån. Kvinnan presenterade sig som Alma Krans och hon tog både bankkort och Annas guldklocka, som hon ärvt av en kär kusin, med sig.
– Hon frågade om mamma hade några fler saker än bankkorten som hon var rädd om. Och då visade mamma guldklockan, säger Ola Nilsson, Annas son.
Anna Wahlström är van att ta hand om sig själv men minnet brister allt oftare och hon har problem med synen, enligt Ola.
– Hon ser bara konturer så något signalement finns inte, säger Ola.
Olas bror Peter Nilsson gjorde en anmälan till polisen via internet. Efter bara en timma ringde polisen upp och bad om att få komma hem till Anna.
– De sa att de ser mycket allvarligt på sådana här brott. Jag blev förvånad över att de hörde av sig så fort och åkte hem till mamma, säger Peter Nilsson.
Enligt polisen är åldringsbrott högprioriterade eftersom gärningsmännen varit hemma hos personer som är äldre och svaga.
– De är så jävla fräcka och jag är så jävla förbannad, säger Ola och viftar med handen.
Ola Nilsson hade varit och hälsat på sin mamma strax innan det hände.
– Jag var här med min son runt femtiden, men mamma sa ingenting om att det var någon som skulle komma hit, säger han.
Anna Wahlström sitter i soffan, hon har rödmålade naglar och en plommonfärgad kofta på sig, ett larm runt handleden för att kunna ringa på hemtjänsten om hon skulle råka ut för något.
– Han som ringde sa att jag inte skulle berätta för någon annan att de skulle komma, så jag sa inget, säger hon.
Tankarna går varma i huvudet på Ola Nilsson och hans bror Peter Nilsson som spekulerar kring händelseförloppet.
– De måste ju stått utanför och väntat, säger Ola Nilsson.
En granne hade noterat att någon gått ut från Annas hem. Men han reagerade inte nämnvärt eftersom hon får besök av hemtjänsten fyra gånger om dagen.
– Guldklockan kommer hon ju aldrig få tillbaka, säger Ola Nilsson.