I flera år har Adam Kvist och Marie Nilsson Ohlsson jobbat som personliga assistenter åt en man som bor i Trosa. Brukaren har bland annat problem med tysta epilepsianfall på nätterna, vilket gör att personalen måste hålla ett vakande öga dygnet runt. För några månader sedan drogs dock beslutet om så kallade vakennätter plötsligt in. Det innebär att Vivida, företaget som sköter assistansen, endast får betalt för sovande jour på nätterna.

I praktiken är dock assistenterna fortfarande vakna på nätterna, eftersom ett nattligt anfall kan vara livshotande för brukaren.

– Vi har kört det här schemat i drygt två månader nu. Man kan inte sova och går runt som en zombie på nätterna, berättar Marie Nilsson Ohlsson.

Trosa kommun har tidigare stått för kostnaden för vakennätter, eftersom det inte varit beviljat från Försäkringskassan. Men nu anser kommunen att brukaren inte är i behov av vakna assistenter på natten.

– Det här har alltid varit en fajt fram och tillbaka. Vem ska betala, försäkringskassan eller kommunen?, säger Adam Kvist.

Tidigare fanns speciell personal som bara arbetade nätter. Nu är nattjouren en del av den ordinarie personalens schema. De kan börja klockan 15 en måndag och sluta på tisdag morgon. Under natten får de betalt för sju timmar sovande jour.

Men arbetsgivaren Vivida assistans tolkar jour på att annat sätt än kommunen gör. De vill samla på sig dokumentation för en kommande överklagan till Försäkringskassan. Enligt assistenterna skulle det först pågå en månad, men tidsramen har blivit förlängd.

– Företaget säger att vi inte får sova, för att vi måste dokumentera hur mycket han är vaken och hur mycket kramper han får. Så vi förstår inte då hur det kan kallas för jour, säger Marie Nilsson Ohlsson.

För henne innebär schemat att hon missar två nätters sömn varje vecka. Efter drygt två månader har hon fått svårt att sova även när hon är ledig och blodtrycket har skjutit i höjden.

– Jag går som en zombie hela tiden. Man blir aldrig utvilad och vi känner vi inte kan göra ett bra jobb åt den här brukaren, säger Marie Nilsson Ohlsson.

– Vi orkar inte länge till, fortsätter Adam Kvist.

Kommunen kan inte kommentera enskilda brukares situation, eller om det är de eller Försäkringskassan som har ansvaret för brukarens timmar.

– Det är tråkigt om personalen uppfattar att inte tiden räcker till. Vad jag kan uppmana dem är att vända sig till den myndighet som har beviljat tiden och att ansöka om mer tid. Får man avslag på det kan man överklaga det till förvaltningsdomstolen som gör en bedömning om myndigheten har fattat rätt beslut, säger Fredrik Yllman, vård- och omsorgschef på Trosa kommun.

Fredric Käll, vd på Vivida assistans, säger att det pågår en facklig förhandling.

– Med aktiv natt menas att assistenten arbetar aktivt under den dygnsperiod då brukaren sover. Arbetar assistenten jour arbetar denne inte aktivt utan finns på arbetsplatsen till arbetsgivarens förfogande. Och är det så att man behöver vara vaken och jobba aktivt med brukaren så ska man skriva upp aktiv tid, säger Fredric Käll.

Men hur kontrolleras tiden när brukaren behöver hjälp?

– Vi har digitala schemasystem. Om assistenten behöver gå in och jobba aktiv tid med att hjälpa personen på toaletten eller ge ett glas vatten eller vad det må vara, då ändrar assistenten jourinställningen och skriver upp aktiv tid i stället, säger Fredric Käll.