Den konstfrusna isrinken vid Tomtaklintskolan beräknas vara färdig i början på 2022. I mars lämnade Socialdemokraterna i Trosa in en motion om att bygga till väggar och tak men förslaget har inte vunnit gehör.
– Det är första gången vi har en konstfrusen isrink i kommunen. Därför tycker vi det är rimligt att utvärdera hur den kommer användas innan politikerna tar beslut om att satsa på nya investeringar, säger Kerstin Tibbling som är produktionschef på kultur-, fritids-, teknik- och servicekontoret.
Prislappen för att sätta upp väggar och tak runt isrinken uppskattas ligga runt 10 miljoner kronor och enligt Kerstin Tibbling kan det röra sig om en fördubbling av den totala investeringskostnaden för isrinken.
– Vi är medvetna om att den nuvarande lösningen innebär ökade driftskostnader och sämre tillgänglighet, men det är också en mycket mindre investering och vi utgår från det politiska uppdraget som det finns beslut på, vilket är att bygga en konstfrusen isrink, säger hon.
Peter Winbäck från Trosa kommuns skridskoklubb har arbetat sedan 2016 för att få tillgång till konstfrusen is. Han är nöjd med den planerade lösningen även om målet från början var att få en hel ishall till Trosa.
– Men det hade kanske varit för stort att bygga en ishall till att börja med för den här lilla kommunen och vi är väldigt nöjda med dialogen som vi haft med de styrande i Trosa. De har verkligen lyssnat på oss.
Men Peter Winbäck tycker ändå att det hade varit en fördel med väggar och tak på isrinken.
– Det hade gett längre säsong och varit mer kostnadseffektivt. Men det innebär också en investering att få det på plats.
Magnus Johansson (S), oppositionsråd i Trosa, tycker det är synd att kommunen inte investeringar i en anläggning som är mer kostnadseffektiv och ger större tillgänglighet.
Oppositionsrådet Magnus Johansson (S) är en av författarna bakom motionen och beklagar att förslaget inte kommer bli verklighet.
– Vi tycker det är synd att medborgarna kommer kunna använda isen mycket mindre nu, samtidigt som kostnaderna för drift och underhåll ökar. Kylaggregaten kommer gå för fullt och isen kommer inte gå att använda när blir för varmt, blåser kraftigt eller regnar.
Magnus Johansson tycker inte heller att den uppskattade kostnaden på tio miljoner är hög i förhållande till mervärdet det skulle tillföra. I motionen ingick även att sätta upp solpaneler på taket som skulle användas för att driva ishallen på vintern genom att lagra energi via vätgas.
– Sedan måste jag säga att det känns lite som 1970 med en öppen isrink. Det är inte så vanligt att de byggs i Sverige numera. På de flesta andra platser har man förstått att det går att få ut mer av en kylanläggning med väggar och tak, säger han.