"Inom vetenskapen finns stort fokus på kusternas klimatpåverkan", säger Christoph Humborg, professor och vetenskaplig ledare vid Östersjöcentrum.
– Dels bygger vi ett gemensamt kustobservatorium för klimatförändringar. Sedan vill vi titta på hur man kan använda kustområdena som klimatåtgärder, säger Christoph Humborg, professor och vetenskaplig ledare vid Östersjöcentrum.
Inom projektet Coastclim ska han tillsammans med ett femtiotal forskare från discipliner som marinekologi, biokemi och atmosfärsvetenskap, ta reda på hur mycket kol Östersjöns kustområden kan binda.
Forskningen kommer bedrivas på Askölaboratoriet och Tvärminne zoologiska station vid Finska viken. Helsingfors- och Stockholms universitet har upprättat ett avtal om strategiskt partnerskap, vilket lärosätenas rektorer signerade på Askölaboratoriets 60-årsjubelium som firades för två veckor sedan.
– Det är många som diskuterar hur man kan öka skogens kolbindningsförmåga, men inom vetenskapen finns även ett stort fokus på kustområdena, säger Christoph Humborg och berättar att studier pekar på vattenlevande växter, som mangrover, sjögräsängar och blåtångbälten, kan binda mer kol än skogarna på land.
För att ta reda på hur mycket kol som binds fast i kustområdena ska östersjöforskningens scenografier, marinekologer och biokemister ta hjälp av experter inom atmosfärsvetenskapen.
–Vi måste vända varje sten i klimatåtgärdsarbetet och kustområdena har man helt enkelt förbisett som klimatåtgärd. Det är stora arealer som idag är för mycket belastade och därför inte har den kapacitet att binda kol som annars vore möjligt.
Även om kusternas ekosystem binder kol när de är friska så kan, enligt Christoph Humborg, övergödda kustområden få den motsatta effekten.
– De fungerar som en metankälla. Hypotesen är att ett mindre övergött och belastat hav kan göra det möjligt för nyckelhabitat att nå sin fulla potential. Det vill vi mäta i olika experiment tillsammans med atmosfärforskarna som tillsätts för projektet.
Eva Lindell, stationschef på Askö, beskriver projektet som en av de största planerna för stationen som även står inför en efterlängtad ombyggnation.
– En fältstation måste utvecklas i takt med forskningen för att vara relevant. För att kunna fortsätta vara en attraktiv arbetsmiljö för forskare och studenter kommer vi under närmaste åren höja stationen, som byggdes 1961, till nutida standard.
Eva Lindell, stationschef på Askö, beskriver projektet som en av de största planerna för stationen.