SN har granskat underlagen till avtalet och kan nu visa att Trosa kommun troligtvis saknar täckning för att låta Trotab ta samtliga jobb.
– Om byggentreprenaddelen är så stor har man sannolikt frångått vad som är det huvudsakliga syftet med kontraktet, säger Andrea Sundstrand, Sveriges ledande forskare inom offentlig upphandling.
Trotab sköter sedan drygt tio år tillbaka all kommunens parkmark, gatu-, VA- och fastighetsunderhåll, genom olika drift- och underhållsavtal. Det innebär att de bland annat sköter kommunens fastigheter, klipper gräsmattorna, står för snöröjningen och servar kommunens reningsverk.
SN:s genomgång visar att Trosa kommun konsekvent de senaste fem åren låtit det privata teknikbolaget Trotab göra jobb utanför de fasta drifts- och underhållsavtalen. Det handlar om ombyggnads-, ändrings- och tilläggsarbeten för runt 35 miljoner kronor varje år (se artikel intill).
SN har granskat förfrågningsunderlaget till flera av upphandlingarna för drifts- och underhållsavtalen från 2005 och 2013. Alltså de dokument som varje anbudsgivare tar del av innan företaget lägger sitt anbud. Något direkt stöd för att bolaget utför arbeten för tiotals miljoner kronor finns inte, visar SN:s genomgång.
I förfrågningsunderlaget till avtalet om gatumark som löpte ut 2013 står att entreprenören ska stå för vinterväghållningen och sköta drift och underhåll av kommunens mark och vägar.
Den tekniska enheten kan även göra tilläggsbeställningar. "Dessa arbeten består av mindre ombyggnadsarbeten av investeringskaraktär", står det i underlaget. Ombyggnadsarbetena beräknas till en miljon kronor om året, skriver man vidare: "Avropens sammanlagda värde under entreprenadtiden är beräknat till cirka 1 miljoner kronor/år".
Förra året, 2013, anlitade kommunen Trotab för jobb värda 8,1 miljoner kronor under detta avtal, åtta gånger mer än vad som står skrivet.
Att en kommun gör den här tillämpningen är bekymmersamt, säger Andrea Sundstrand, lärare och forskare vid Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet och doktor i offentlig upphandling.
– Det är sannolikt inte en byggentreprenad, utan en underhållstjänst. Då kan mindre saker ingå, men det huvudsakliga syftet med kontraktet ska vara underhåll.
Liknande mönster syns i underlaget till det aktuella fastighetsavtalet. Ovanpå skötseln av de kommunala verksamhetslokalerna, kan tekniska kontoret göra tilläggsbeställningar, definierat som "mindre ombyggnadsarbeten av investeringskaraktär".
Omfattningen beräknas till cirka 2 miljoner kronor per år. Fram till oktober i år har kommunen beställt jobb för 5,6 miljoner, tre gånger över beräkningen. När SN redogör för vad kommunen betalade Trotab under 2012 på fastighetssidan - 23 miljoner kronor i drift och 9,5 miljoner kronor i investeringsarbeten - säger Andrea Sundstrand:
– Då är det svårt att hävda att de här byggarbetena bara är tillkommande. Det finns en bestämmelse i lagen om offentlig upphandling som säger att om man upphandlar tjänsten fastighetsunderhåll, kan man inte räkna det som ett byggentreprenadkontrakt även om det ingår byggentreprenader, om dessa är av underordnad betydelse, säger hon och fortsätter:
– Om byggentreprenaddelen däremot är så stor som i det aktuella fallet har man sannolikt frångått vad som är det huvudsakliga syftet med kontraktet, det vill säga underhåll. Och det får man inte göra, då kan det bli fråga om olagliga direktupphandlingar.
När det gäller avtalet för VA-underhållet står det i förfrågningsunderlaget att entreprenören kan göra flera investeringsarbeten varje år. Några direkta belopp finns däremot inte angivet i avtalet. Inte heller vilken typ av tilläggsarbeten det kan röra sig om, bara en lista över kommunens vattenledningar, pumpstationer och avloppsanläggningar.
Är det samma som att man har fritt fram?
– Nej, det är det inte. En sådan skrivning strider sannolikt mot öppenhetsprincipen. Det ska klart framgå av avtalen vad som omfattas, säger Andrea Sundstrand.
Risken finns att andra företag inte känt till omfattningen av tilläggsarbetena, eftersom det enligt kontraktet rör sig om mindre ombyggnadsarbeten, menar Sundstrand.
– Det finns bara en anledning till att upphandlande myndigheter inte klart anger vad ett kontrakt ska omfatta. Det är att den leverantör man helst ser som vinnare av upphandlingen har information som övriga leverantörer inte har. De nya leverantörerna har inte tillgång till samma information, och är därför också chanslösa då deras beräkningar blir felaktiga.
För att undvika korruption i offentlig upphandling föreslår Andrea Sundstrand en rad åtgärder. Bland annat anser hon att kommunens inköpare bör byta ansvarsområde minst var tredje år.
– Om någon till exempel sitter och köper in skolmat, ska den personen inte göra det under längre tid än tre år. Men det är då man har upprättat all kunskap inom skolmatsområdet, kan någon säga. Det är just det som är problemet, menar jag.
Enligt Trosa kommuns tekniske chef, Stig Tördahl, har Trotab alltid anlitas av en anledning, oftast tidsbrist eller av tekniska skäl.
– De (Trotab, reds. anm.) har fått fram åtgärderna snabbt. Till exempel förskolorna har legat väldigt hårt, för att vara färdigställda till skolstart.
Han slår fast att kommunen så långt det går upphandlar de byggprojekt man ansvarar för.
– Vi ser ju helst att vi i lugn och ro kan projektera och gå ut och genomföra upphandlingar så att vi kan konkurrensutsätta de arbeten vi har. Men ibland har vi inte den tiden.
Du ser inte att kommunen frångår LOU med det här förfarandet?
– Nej, det gör vi inte. Några entreprenader är prövade juridiskt i förvaltningsrätten och vi har inte fått fel, säger Stig Tördahl.