Om det finns väder som gifter sig alldeles särskilt väl med folkkära utomhuskonserter, sommarkvällar någonstans i slutet av juli, så var förmodligen sommarkvällen i gårdagens Trosa just ett sådant väder. Värmande aftonsol, svag vind och alldeles klarblå himmel, inte ens ett blygsamt litet bomullsmoln syntes till. Nåväl, kanske var det lite väl varmt då, men strunt i det – när Benny Anderssons Orkester gästade den lilla sommarstaden under söndagskvällen var väderförhållandena nära nog perfekta.
Och det blev en dansant kväll. Mitt framför scenen fanns en ordentlig dansbana uppriggad, vilken strax invigdes av ett oblygt hambodansande par. Därefter fanns det ingen hejd på sörmlandsborna. När Benny Andersson annonserade kvällens första vals, till tonerna av flöjt och fiol, strömmade folket till dansbanan med något maniskt i blicken. Strax därefter gjorde två av Sveriges bästa, och mest rutinerade, röster entré – Tommy Körberg och Helen Sjöholm. Man inledde med "När tvenne hjärtan slå" och fortsatte sedan med den jazziga kärleksförklaringen "För dig". Därvid var sörmlänningarna tveklöst uppvärmda. I takt med att Körbergs och Sjöholms röster for över dansbanans trägolv sköts det succesivt in mer och mer juice i besökarnas höfter och ben. Ända tills den kortvuxne dalasonen Calle Moraeus tog till orda vid mikrofonen.
- Nu är det slut på er Trosa, nu är det Orsa som gäller, sa han med ett skratt.
Då slog den sörmländska stoltheten in för några sekunder. Då blev det tydligen dags för vattenpaus. En mycket kortvarig sådan. När Moraeus strax därefter greppade violinen och rev av en ordentlig Orsa-salva fylldes banan snart upp igen. Då ryckte det åter i danshöften på Trosa. Överlag bjöd Benny Andersson, Körberg och Sjöholm och Moraeus, samt resten av den proffsiga orkestern, på en kväll som var rejält uppskattad. En klar höjdpunkt var när Körberg tolkade Jussi Björlings 50-talsklassiker "Tantis serenad", översatt till den mer välkända "Månstrålar klara", samt när Sjöholm träffsäkert framförde "Kära syster". Då tycktes applåderna ljuda lite extra. Även Moraeus ovannämnda dalavioliner hörde till de publika favoriterna.
Totalt besöktes Hamnplanen av en publik på drygt 5100. Folk som mådde gott. Picknickkorgar packades upp, fyllda med ost och kex, dagobertmackor och ett och annat glas vin. Bäst mådde de dansanta såklart, hambohopparna och valsförarna. En lyckad kväll helt enkelt – ett stycke svensk vykortssommar om man vill, signerat BAO med vänner.