– Om vi tittar på Trosa så är det ingen fattig kommun. Som mindre kommun kan det vara så att man har större koll på vilka invånare man har och känner dem bättre. Men generellt sätt så tror jag inte att mindre kommuner är bättre på det här, säger Elisabeth Wallenius, ordförande för funktionsrätt Sverige.
En stor del menar Wallenius ligger på hur engagemanget ser ut i kommunen.
– Det här handlar om medvetenheten hos kommunens politiker och beslutsfattare. Är det personer som är medvetna om hur viktigt det är så tror jag inte att det spelar någon roll om det är en liten eller stor kommun.
Utöver Trosa har också Vingåker hittat en balans i antalet bostäder för personer med särskilda behov. Men Willenius lyfter också frågan om konsekvenserna som pandemin riskerar att föra med sig.
– Vi vet inte vad som händer efter pandemin och det kanske blir andra saker som man satsar på som kommuner har uppmärksammat inte fungerat under den här tiden. Då finns det en risk att pengarna inte räcker till. Sedan tidigare vet vi att det är vid kriser brukar vara grupper med funktionsnedsättningar som man drar ner på.
Sedan förra året har dock antalet kommuner med underskott minskat med 20 stycken, från 144 till 124 stycken idag. Totalt har 268 kommuner besvarat frågorna i den undersökning som gjorts av Boverket.
– Det går sannolikt sakta åt rätt håll. Man vet sina skyldigheter och medvetenheten har ökat.