Under onsdagen ska räddningstjänstens nya prislista för falska automatlarm klubbas i Trosas kommunfullmäktige.
Jan Österberg, insatsledare för Sörmlandskustens räddningstjänst, berättar att matlagning är en vanlig orsak till att systemen, som rök- eller värmedetektorer, löst ut.
– Hantverkare som glömt att slå av larmet när de arbetar är en annan. Men vi har samarbete med ägarna för att försöka få ner antalet.
Taxorna justeras varje år.
– Så att de ligger i linje med kostnadsutvecklingen och prisindex för kommunal verksamhet, säger Jan Österberg.
Enligt förslaget blir avgiften för ett onödigt larm 5 716 kronor om en större enhet, "släckbil eller motsvarande", har ryckt ut. För mindre enheter är kostnaden 2 863 kronor.
– Om det brinner på riktigt blir det ingen avgift, säger Jan Österberg.
Enligt honom tjänar räddningstjänsten inga större pengar på automatlarmen.
– Det går nog jämnt ut i längden. Det kostar en hel del att åka ut på falsklarm, dyrast blir det om våra deltidstationer behöver åka, eftersom det medför en extra lönekostnad.
Mellan tummen och pekfingret uppskattar Jan Östberg att räddningstjänsten åker på drygt 300 onödiga automatlarm om året i Nyköping, Trosa, Gnesta och Oxelösund. Totalt finns det runt 400 larmade byggnader i området.
– Jag skulle tro att vi snittar runt 2,5 larm om dagen, så falsklarmen står för en anmärkningsvärd del av utryckningarna, säger han.