Utmärkta cykelpassager finns ofta i tillsammans med övergångställen, vilket kan vara förvirrande eftersom olika regler gäller för cyklister och fotgängare i förhållande till trafiken på vägbanan.
Efter SN:s artikel om en cyklist som blev påkörd av en mopedist vid ett övergångställe i centrala Trosa har många läsare kontaktat redaktionen, med reflektioner kring reglerna för väjningsplikt i olika situationer.
Vad är det egentligen som gäller när en cyklist ska passera en väg? Vad är det för skillnad på övergångsställen, cykelöverfarter och cykelpassager? Och vilket ansvar ligger på cyklist kontra bilist eller mopedist?
Att frågan engagerar är ingen nyhet enligt Kristofer Elo. Som utredare på Transportstyrelsen har han varit involverad i flera regeringsuppdrag om landets cykeltrafik.
– Att de här passagerna skapar viss irritation är något som vi sett tidigare, det är ett tufft trafikklimat där ute i trafiken, säger han.
Enligt Kristofer Elo har myndigheten sedan länge konstaterat ”en viss kunskapsbrist” kring regleringarna för cykelpassager och cykelöverfart.
– Det gäller inte bara cyklister utan också biltrafikanter. Oftast tar bilister det säkra före det osäkra men ibland kör man också för snabbt. Vi har också sett att det finns brist på kunskaper om de här sakerna inom vissa rättsvårdande myndigheter där begreppen blandats samman i domstolsbeslut.
Oklarheten och irritationen kan delvis förklaras av att reglerna, som ska kunna tillämpas av trafikanter utan körkort, inte är riktigt så enkla som man kan tro:
Enligt Kristofer Elo har cyklister och fotgängare i grund och botten rätt att korsa en körbana var som helst.
– Men man har då full väjningsplikt och behöver se till att det inte är några bilar på vägen.
För cyklister gäller samma väjningsplikt även vid cykelpassager – särskilt utmärkta platser där cykelbanor korsar vägen – som inte sällan ligger i anslutning övergångställen för fotgängare.
– Även om det finns kombinerade vägmarkeringar för övergångställe och cykelpassager så gäller olika regler för cyklister och fotgängare som korsar vägbanan, säger Kristofer Elo.
Vid kombinerade cykelpassager och övergångställen har alltså trafiken på körbanan väjningsplikt mot fotgängare på övergångstället, men samtidigt har korsande cyklister väjningsplikt både mot trafiken och gående på övergångstället.
Kristofer Elo betonar att reglerna gäller oberoende av vilket fordon som befinner sig på körbanan.
– Cyklister på en cykelpassage har exempelvis väjningsplikt mot andra cyklister på körbanan. Men som cyklist kan man också gå av cykeln och korsa vägen som vanlig fotgängare, så det finns många varianter, säger han.
Men exakt vem som hade ansvar för vad vid kollisionen i Trosa är inte självklart.
– När en cyklist har börjat korsa vägen finns även ett ansvar för trafiken på körbanan att sakta ner för att undvika olyckan. Vem som gjort rätt och fel i en enskild situation är en bedömningsfråga som i slutändan är upp till polis och domstol att avgöra, säger Kristofer Elo.
Enligt honom är regleringen på området uppbyggd för att trafikanter ska förhålla sig till varandra på sätt som minimerar risken för olyckor.
– Det är inte svart eller vitt, säger han.
Men i anslutning till cykelbanor finns även cykelöverfarter, som har delvis andra vägmarkeringar och tuffare krav på utformning i jämförelse med cykelpassager.
– Cykelöverfarter går att jämföra med ett övergångställe för cyklister. Där kan de passera körbanan så länge inget fordon befinner sig på cykelöverfarten, säger Kristofer Elo.