Mellan 2019 och 2021 dubblades antalet utryckningar för Trosa sjöräddningssällskap där de frivilliga besättningsmännen har gjort 22 00 jourtimmar per man och år. Det är nästan tre gånger mer än det som förväntas.
Kristoffer Lundén, stationsansvarig, tror att pandemin låg bakom ökningen av antalet uppdrag.
– Vi har inte gjort någon studie, men det märktes tidigt under pandemin att aktiviteten i skärgården ökade samtidigt som båtförsäljningen sköt i höjden, säger han.
Men bemanningsproblemet är på väg att lösa sig. På stationen i Trosa, som för tillfället har tolv besättningsmän, går ytterligare åtta elever på utbildning.
För närvarande byggs ett nytt stationshus bredvid gästhamnskontoret där man kan hålla utbildningar.
– Det måste vi bekosta själva liksom allting annat och därför behöver vi mer bidrag, säger Kristoffer Lundén, som liksom alla andra arbetar utan ersättning för sjöräddningen på fritiden.
Så har det varit sedan Svenska Sjöräddningssällskapet bildades på västkusten i början på 1900-talet.
– På den tiden fick fiskarna leva efter mottot "havet ger och havet tar" och därför gick man samman i en organisation för att hjälpa nödställda.
Idag har systemet vuxit till en organisation med 74 stationer runt de svenska kusterna och sjöarna.
– Vi medverkar vid mer än 90 procent av all sjöräddning som sker på svenskt vatten, i samarbete med statliga myndigheter. Det finns fortfarande gott om uppgifter för oss att utföra.