Det är främst vid hål nio och tio som skarvarna har uppehållit sig under sommaren.
– De verkar vilja sitta så att de har havsutsikt, säger Bo Olofsson som är banchef på golfklubben.
Enligt Bo har kioskens omsättning sjunkit med 113 000 kronor under sommarperioden juni till augusti på grund av skarvarna.
– De luktar inte precis hallon där ute och det har varit otrevligt att sitta där och äta. Det enda positiva är att vi har fått fler havsörnar, säger han.
Nu har klubben lämnat in en ansökan till länsstyrelsen om att få ta ner de uppskattningsvis 100 bona som finns kvar.
– Jag vet inte om vi har tänkt så mycket på hur det ska gå till, men antagligen kommer vi försöka såga ner dem.
Enligt länsstyrelsen kommer det att ta några veckor att handlägga ärendet. Bo är kritisk till hur man har hanterat tidigare skarvärenden.
– Titta bara på Snöholmen som har fått stå sådär i så många år. Det är nu, när skarvarna inte är kvar, som länsstyrelsen har beviljat skjuttillstånd. Det är förbjudet att fiska i viken, samtidigt som det finns väldigt mycket skarv. Jag ser ingen logik i det.
För att undvika att skarvarna kommer tillbaka nästa sommar planerar klubben för att försöka skrämma bort dem.
– Vi har tänkt hänga upp västar. Det hade vi kunnat göra redan i år om vi hade varit lite mer på tårna, men vi blev lite överrumplade. Men får man bort bon nu så kan man vara mer aktiv i skrämmandet nästa år.
Jan-Erik Dalmo är vilthandläggare vid länsstyrelsen och tittar i skrivande stund på ärendet.
– I och med att man inte får göra ingrepp i fågelbon utan tillstånd hamnar det hos oss, säger han.
Liknande fall, där de här typen av verksamhet har drabbats ekonomiskt av skarven, har aldrig tidigare dykt upp på Jan-Eriks bord.
– Det är markägaren som har jakträtt på sin fastighet och ingrepp i bon räknas som jakt. I och med att man inte får förstöra fåglars bon behöver vi göra en bedömning om kriterierna för skyddsjakt är uppfyllda, även fast det handlar om att riva obebodda bon.
Hur räknas ekonomiska förluster in i den här typen av beslut?
– Då rivning av bona i det här fallet blir en form av skyddsjakt behöver vi juridiskt stöd för att bevilja det. En av sakerna som skulle kunna motivera det är att man genom åtgärden förhindrar allvarlig ekonomisk skada, säger Jan-Erik Dalmo, vilthandläggare vid länsstyrelsen.