När Felicia Sjösten Harlin, 31, och hennes man undersökte var tomtgränsen egentligen gick upptäckte de att de hade ungefär 1500 kvadratmeter betesmark extra. Den tidigare ägaren hade låtit får gå och beta på marken. Nu fanns det inga får kvar och Felicia kände att något borde göras med marken.
– Vi båda två ville göra något med marken, inte bara att det skulle växa igen. Så vi bestämde oss för att anlägga en äng i stället, säger Felicia.
Felicia arbetar som hållbarhetsspecialist på en arkitektfirma. Hon har alltid gillat djur och natur. Förra året hade hon en liten plätt på trädgården där hon strödde ut lite ängsfrön. Det blommade rejält och vacker vilket gav Felicia blodad tand. Samtidigt upptäckte hon att man kunde få bidrag från Naturvårdsverket för att anlägga bland annat ängar.
– Jag snubblade över att man kunde söka bidrag, och så fick jag det för att anlägga en äng. Sedan såg jag i tidningen att Trosa kommun skulle anlägga ängsmark. Jag tog kontakt med kommunekologen och hon har hjälpt massor. Sedan att man bidrar med pollineringen för bin som är jättehotad känns bra, säger hon.
Hon ansökte och fick bidrag från Naturvårdsverket och för ett par veckor sedan tog arbetet med ängen fart ordentligt. Ett markföretag kom och rev bort all gammal sly och gräs. Därefter köpte hon sex kilo ängsfrön som hon nu har strött ut över marken.
– Vi har sått nu det är bara att hålla tummarna att det tar sig.
Ängsfröna består av svenska blommor som Gullviva och Vallmoblommor bland annat och Felicias förhoppning är att ängen ska blomma flera gånger.
– Förhoppningsvis kommer ängen att ändra skepnad. Först blommar vissa av blommor därefter andra och så kommer det en tredje gång under sensommaren, säger hon.
Att anlägga en äng och ängsmark är något som blir allt vanligare och något som uppskattas av Naturvårdsverket. Enligt dem finns det många fördelar med att anlägga just en ängsmark, och marken behöver inte heller vara särskilt stor för att göra skillnad.
– Vi på Naturvårdsverket tycker att det är viktigt med anlagda ängar även små marker har betydelse. Det bidrar till att bevara den biologiska mångfalden inte bara bland blommor utan även bland insekter. Minskningen av insekter är en akut fråga, säger Ingrid Kjellander, handläggare på Naturvårdsverket