Här är de värst drabbade vägarna

Antalet viltolyckor i Sörmland har ökat under de senaste åren. Detsamma gäller Trosa och Gnesta, där vissa vägar sticker ut markant­ i viltolycksstatistiken.

Vildsvinsstammen i Sörmland har blivit större, enligt Jan Olevall, viltolyckssamordnade på polisen region Öst.

Vildsvinsstammen i Sörmland har blivit större, enligt Jan Olevall, viltolyckssamordnade på polisen region Öst.

Foto:

Trosa2018-01-23 08:00

Under 2010 skedde det totalt 172 viltolyckor i Trosa och Gnesta, enligt uppgifter från Nationella Viltolycksrådet. Ett år senare hade respektive siffra stigit till 175 och 2012 landade antalet viltolyckor på 228. Stegringen är utmärkande för hela länet, enligt Jan Olevall, viltolyckssamordnade på polisen region Öst.

– Viltolyckorna i Sörmland har ökat under de senaste åren, säger han.

Det gäller framförallt vildsvinsolyckor, som är de flest förekommande, efter rådjursolyckorna som är de absolut vanligaste.

– Det beror bland annat på att det är mer trafik och mer vilt. Vildsvinsstammen och dovhjortsstammen i Sörmland ökar.

Enligt Jan Olevall kan de senaste årens milda vintrar vara en bidragande faktor.

– Nu har det varit milda vintrar i några år, vilket är avgörande. Även om avskjutningen också har ökat, så går det snabbt för vildsvin att föröka sig. Det är lättare för kultingarna att överleva milda vintrar med mindre snö.

I Trosa är risken för att stöta på vilt störst på Ådarakan på länsväg 218 mellan Vagnhärad och Trosa, där det finns en stor dovhjortsstam, samt länsväg 219 mellan Vagnhärad och Nyköping. Även E4:an runt trafikplats Vagnhärad är farlig.

– Runt trafikplats Vagnhärad vet jag att det har skett minst två älgolyckor. Ett ställe att vara särskilt vaksam på är där viltstängslet upphör, där sker många viltolyckor.

I Gnesta sker de flesta viltolyckorna på riksväg 57 mellan Björnlunda–Hållsta och Stjärnhov–Graneberg samt på länsvägarna 223 och 224.

Trots att antalet viltolyckor har ökat i Gnesta och Trosa under de senaste sju åren, har de hållit sig på en ganska jämn nivå sedan 2012, med undantag för 2016 då siffran steg kraftigt i Trosa.

– Det kan bero på att det funnits föda runt vägarna, jag kan inte säga säkert vad det beror på. Den främsta orsaken kan vara att hösten 2016 var torr och man har ju Trosaån där. Det var svårt för djuren att hitta vatten det året, säger Jan Olevall.

Fotnot: Sedan 2010 har Rikspolisstyrelsen valt att presentera viltolycksstatistiken på ett nytt sätt. Siffrorna är inhämtade efter det och inte jämförbara med statistik till och med 2009.

Antalet viltolyckor i Trosa/Gnesta 2017

Rådjur: 143

Vildsvin: 57

Dovhjort: 41

Älg: 13

Kronhjort: 7

Mufflonfår: 1

Källa: Nationella Viltolycksrådet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!