Trosaborna är Sörmlands största klimatbovar

Trosaborna leder värstingligan när det gäller utsläpp av koldioxid som påverkar klimatet. Det finns en förklaring, säger kommunekolog Elin van Dooren.

Trosa beskrivs som småstadsidyll, men invånarna står för Sörmlands högsta koldioxidutsläpp.

Trosa beskrivs som småstadsidyll, men invånarna står för Sörmlands högsta koldioxidutsläpp.

Foto:

Trosa2024-03-07 04:47

SMHI spår i en granskning av DN att Sörmland får mindre snö och färre dagar med minusgrader i framtiden. I Trosa kommer dagar med minusgrader att helt ha försvunnit i mitten av 2000-talet.

I stället blir det mer regn och skyfall och risken för översvämningar och skred ökar.

Växthusgasutsläppen ger Sörmland längre och varmare somrar vilket kan kännas toppen, men i värmens spår följer torka, grillförbud, skogsbränder, skadeinsekter och vattenbrist. Vid 2000-talets slut kan antalet högsommardagar med temperaturer över 25 plusgrader, som i dag snittar på 13 per sommar, ha ökat till sju veckor.

undefined
Mindre snö och mera regn och skyfall spås innan seklet är slut.
undefined
Allt tyder på att sommaren i Sörmland blir längre, och det är inte bara fördelar med det.
undefined
Med heta somrar följer ökad risk för åska, blixtnedslag och besvärliga skogsbränder.

Allt detta påverkas enligt forskarna av människans utsläpp av koldioxid, CO2. Där är Trosaborna värst i länet, med 6,5 ton CO2 per person och år. Riksgenomsnittet är 6,3.

Kommunen antog i fjol en energi- och klimatplan med flera åtgärder, men den räcker inte för att invånarna ska nå målet för Parisavtalet. Det säger att varje medborgare i hela världen endast ska stå för 3,7 ton utsläppt koldioxid per person och år.

– Jag är nöjd med den, den innehåller många åtgärder, men den räcker inte för att nå målet, för det måste hela samhället, alla individer, dra sitt strå till stacken. Kommunen ska underlätta att göra de rätta valen, säger Trosas kommunekolog Elin van Dooren.

undefined
”Alla i samhället måste hjälpas åt om vi ska nå målen”, säger Trosas kommunekolog Elin van Dooren.

Att Trosa leder värstingligan tror hon är för att det är en utpräglad pendlarkommun.

Den största andelen, 1,8 ton koldioxidutsläpp, härrör enligt Konsumtionskompassen från transporter. Sen kommer livsmedel och restaurang, 1,4 ton, följt av bostad och möbler, 1,2 ton. Flyg står för ett ton av Trosabornas årliga klimatavtryck.

– Vi jobbar på flera plan för att rädda miljön, bland annat genom vår kollektivtrafikplan. Vi ser att parkeringen vid järnvägsstationen i Vagnhärad ofta är full av bilar, det är väldigt positivt. Vi har också infört en tågbuss som anpassar sig efter tåget och inte tidtabellen. Vi har satt upp drygt 30 laddstolpar och en stor del av de bilar som nyregistreras i Trosa är elbilar.

undefined
Trosa beskrivs som småstadsidyll, men invånarna står för Sörmlands högsta koldioxidutsläpp.

Kommunen bjuder också företag, föreningar och privatpersoner på gratis rådgivning, till och med hembesök för den som vill, för att se hur man kan minska sitt klimatavtryck.

– Rekordmånga utnyttjade den tjänsten i fjol.

Bäst i Sörmland är Vingåkers- och Katrineholmsborna som släpper ut 5,8 ton koldioxid per person. Nyköpingsborna tar andraplatsen med 5,9 ton, Gnesta fjärde med 6,1 ton och Oxelösund femteplatsen med 6,2 ton.

Parisavtalets mål

Parisavtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 °C och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 °C. Detta framförallt genom att minska utsläppen av växthusgaser. 

En annan del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter, och att hantera de skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna.

I stort sett alla världens länder har förbundit sig att genomföra åtgärder som bidrar till att målen i Parisavtalet uppnås.

Åtagandena som länderna gör ska skärpas successivt och stämmas av globalt var femte år genom en global översyn. Den globala översynen utvärderar ländernas gemensamma insatser i förhållande till Parisavtalets långsiktiga mål. 

Källa: Naturvårdsverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!