Nosen är lyft och öronen fladdrar i vinden på flatcoated retriever-tiken Triss där hon står i fören på Sjöräddningssällskapets båt. Svansen börjar svänga och snart kommer det första skallet. Triss har fått vittring på markören Larry Johansson. Hundföraren Eva Torsson kommunicerar med skepparen Daniel Friberg genom hörlurar och båten ändrar riktning. Triss skall blir ivrigare. Till slut ställer hon sig upp med framtassarna mot Evas axlar.
– Nu är vi på väg ut ur vittringsstruten, förklarar Daniel Friberg, som är väl förtrogen med hur hund och hundförare jobbar tillsammans.
"Vittringsstruten" är det konformade område som en människas lukt sprids från kroppen, beroende på vindens riktning. Båten kryssar några gånger till på Triss signaler. Till slut har sökområdet smalnats av såpass att Eva är säker på var vi ska gå in. Triss skäller energiskt och svansen går i ett. När hon släpps iland springer hon snabbt iväg och kommer lika snabbt tillbaka med den orangefärgade rullen i munnen. Eva fäster kopplet och ger kommandot " visa". Snabbt leder Triss Eva över kobben med svängande svans. Larry är funnen
När larmet om en saknad person kommer får skepparen ett sökområde och en vindriktning, som förmedlas till hundföraren. Sedan handlar allt om samarbete och förmåga att läsa av. Samarbete sker både mellan skeppare och hundförare och hundförare och hund.
– Som förare måste man förstå vindarna för att kunna förstå vittringsförhållandena och ge hunden förutsättningar att få upp spåret. Jag har seglat tidigare och det är en stor hjälp när vindarna är som i dag och ändrar riktning, säger Eva Torsson.
Efter utfört uppdrag lägger sig Triss på däck och kopplar av. Förmågan att skilja mellan jobb och vila är en av hennes förtjänster. Så är hon också dubbelt godkänd, både internationellt för räddningsarbete i rasmassor och som sjöräddningshund. Hon är även utbildad att klara av att bli nerfirad från en helikopter. Ännu blir det inte så många uppdrag om året, i år har Triss och Eva varit utkallade på skarpt läge en gång. Sjöfartsverket är beställare av sjöräddningshundarna och larmen utgår från larmcentralen i Göteborg som avgör om hund behövs.
Det finns bara fyra godkända sjöräddningshundar som ska täcka hela Sverige.Två i Stockholm och två i Trosa. Tacksamt nog, eftersom Trosa är ett båttätt område med mycket trafik.
– Nästan alla båtar som ska till eller från Stockholm ska igenom här. Vi är den tionde mest belastade stationen med mellan 100 och 140 sjöräddningsuppdrag från midsommar till september, säger Daniel Friberg.