– Den nya järnvägen innebär att tågtrafiken blir snabbare, tätare och mer tillförlitlig än i dag. Trosaborna får kortare restider och nya resmål kan nås inom bekväma pendlingstider, menar Hans-Erik Eriksson, koordinator för Ostlänken vid Trosa kommun.
Just nu arbetar flera hundra medarbetare vid Trafikverket och deras konsulter för att Ostlänken ska bli verklighet. Genom olika utredningar, undersökningar och inventeringar kommer järnvägsbygget allt närmare. Nästa år påbörjas arbetet i Norrköping med att lägga nya godsspår och flytta godsbangården för att kunna anlägga höghastighetsspåren. Järnvägsplaner spikas för att kunna lägga nya sträckor och hösten 2019 räknar man med att dra i gång skogsröjningsarbetet. Året därefter påbörjas bygget av banan. Om Trafikverket får som de vill så ska spåren bland annat gå genom ett naturskyddat område vid Tullgarn. För att kunna precisera exakt var och hur den 50 meter breda spårkorridoren ska slingra sig genom Vagnhärad och Trosa görs förfinade geotekniska undersökningar, där jorddjupet till berggrunden fastställs och kontroller av bergkvalitén utförs där Ostlänken ska gå i tunnlar.
– Bärigheten i marken undersöks, därefter markeras sandiga områden och kritiska punkter. Uppföljningar för att säkra bergkvalitén kommer även göras genom kärnborrningar, säger Hans-Erik Eriksson.
Även grundvatten ska undersökas var fjärde vecka där man mäter kemiska ämnen i flöden, åar, bäckar och diken. I höst blir det ett nytt möte där alla fullständiga handlingar presenteras med eventuella miljökonsekvenser och där allmänheten återigen kan tycka till.
Trosas inställning är att poängen med Ostlänken och infrastrukturprojektet är att få plats med regionaltågen vid stationen i Vagnhärad. En stötesten är att staten – och Sverigeförhandlingen, som styr hur Ostlänken och höghastighetsprojektet ska utformas – kräver att kommunerna ska vara med och medfinansiera banan.
– Beloppen förhandlas fram. Medfinansieringen innebär två till fem procent för kommunernas del, tror Hans-Erik Eriksson.
Hela höghastighetsjärnvägen är kostnadsberäknad till uppemot 320 miljarder kronor. Det har fått flera organisationer och politiska partier att ifrågasätta projektet. SD är först ut med att säga nej till höghastighetsbanan på riksplanet.
– Hittills är det få av de kritiska rösterna som ifrågasätter själva Ostlänken, menar Hans-Erik Eriksson.
Trafikverket kommer inom kort att presentera en strategi för hur Ostlänkens totalt 15 mil ska delas upp i entreprenader.
– Trafikverket har tidigare sagt att samtliga entreprenader kommer gälla arbeten för minst tre miljarder kronor. Vagnhärad kan då bli etableringsort för utbyggnad av en 23 kilometer lång delsträcka. Så vi har en spännande tid framför oss, avslutar Hans-Erik Eriksson.