Idris har väntat på tolk i snart två år

Sommaren 2013 flydde Idris från talibanerna i Afghanistan. Enligt Idris mördade de hans far, som arbetade som lärare i deras hemby i Nangaharprovinsen i nordöstra Afghanistan. Som många andra ensamkommande flyktingbarn kom han till Grekland, via Iran och Turkiet. Där satt han först i fängelse i en månad. Sedan arbetade han ihop pengar för att betala en människosmugglare för resan.

Idris, som saknade riktiga identitetshandlingar, ansökte om asyl direkt i Sverige. Men hans asylprocess har kantats av missöden. Han har vid upprepade tillfällen försökt berätta sin historia och bevisa för Migrationsverket att han kommer från den regionen och att han talar pashai, ett minoritetsspråk som inte är ett av Afghanistans officiella språk.

Idris berättar att de kom i kontakt med en kvinnlig tolk, den enda i Sverige som talar pashai. Men hon hade inte talat språket på många år och samtalet blev fullt av kommunikationsmissar.

– Vi pratade i tre timmar, men vi förstod inte varandra, säger Idris, som i dag bor på HVB-hemmet Mörtsjönäs gård nära Sille krog.

Tolken hoppade av uppdraget. Migrationsverket fick därför börja leta efter en tolk utanför Sverige.

– Då letade man vidare efter tolk i hela Skandinavien. I Finland fanns en tolk vars släkting pratade pashai. Men hur rättssäkert är det, undrar Louise Montgomery, föreståndare på Mörtsjönäs gård.

Idris fick avslag på sin första ansökan. Det finns luckor i hans historia, anser Migrationsverket, som är osäkert på om han talar sanning. Trots otaliga kontakter med tolkförmedlingsbyråer i Sverige kan Migrationsverket inte ordna en tolk som talar just Idris dialekt.

– Det är fruktansvärt tråkigt att det ska vara så här. Han utsätts för psykisk stress, och vi får peppa honom så gott vi kan, säger Lizzie Säwensjö, Idris gode man.

Den långa väntan på ett besked tär på Idris. Han sover dåligt i omgångar och funderar ofta över var hans mamma befinner sig.

– Det känns inte bra. Jag har problem varje dag, jag kan inte hantera alltihop. Och när det var kvinnodagen, då tänkte jag mycket på min mamma, säger han.

Hans advokat, Malin Wigren, vill inte kommentera fallet i detalj. Hon vill först invänta ett besked från Migrationsverket, men medger att det är en unik historia.

– Det är en unik situation. Men han ska absolut få sitt ärende utrett, det har han rätt till.