Ålen har flera utvecklingsstadier men börjar som glasål som föds i Sargassohavet och sen tar sig till Europa, en resa som tar dem mellan ett och tre år.
Glasålarna, ålar som är i sitt första utvecklingsstadie efter att ha fötts i Sargassohavet norr om Kuba och sedan förts med strömmar till Europa, har fångats in på platser där det finns ett överskott, som till exempel vissa platser i Frankrike, England och Spanien. Innan de får släppas i svenska vatten ska de vara i karantän, och det är där det hänt något som gör att de inte kan levereras till Trosa.
– De var inte sjuka men som jag förstått har det blivit någon hickup med analyslabbet som kontrollerar proverna. Det får bli ett nytt försök nästa år, säger Thomas Stenström som jobbat med att få till utsläppet med föreningens ordförande Kenneth Tinglöf och Trosa kommun.
Men Kenneth Tinglöf deppar inte.
– Vattnet finns kvar och det händer så mycket spännande i Trosaån nu sen fiskpassagen öppnade. Det känns verkligen som om vi har släppt ut anden ur flaskan. Nu är det bara att vänta och se vad naturen tänker hitta på.
Ingen kan säga vad fiskpassagen i Trosaån kommer att innebära för livet under ytan. "Det är otroligt spännande", konstaterar Kenneth Tinglöf.
Ålen är en hotad art och rödlistad. På den svarta marknaden kan en smugglad resväska full med glasål vara värd en miljon kronor. Kunderna finns enligt Europol i Asien där den serveras som en delikatess i Japan, eller anses bidra till ökad fertilitet I Kina. Varje år smugglas miljontals glasålar till Asien av den organiserade brottsligheten som tjänar grova pengar.
Kinesiska tullen har hittat vattentäta resväskor med insmugglade glasålar från Europa, en hantering som den organiserade brottsligheten tjänar miljoner på.
I Sverige är ålen omgiven av strikta regler och endast några få licensierade fiskare får fiska den.
– Anledningen till att vi vill sätta ut ål är för att vi vill ha tillbaka alla typer av fiskar som funnits i Trosaån innan människan byggde upp hinder. Om det faller väl ut kanske vi kan fiska ål i Trosaån i framtiden, säger Kenneth Tinglöf.
Sverige har sedan 2009 en nationell ålförvaltningsplan, ett krav från EU, för att hjälpa till att försöka rädda den utrotningshotade ålen.
Han fascineras av den effekt passagen redan haft på livet under ytan.
– 13 000 id som inte har haft en chans tidigare att vandra upp i ån har passerat. Vi släpper loss något som vi inte riktigt vet vad det får för konsekvenser och det är otroligt spännande. Flera svagsimmande fiskar som varit avstängda i flera hundra år kommer nu att ha chansen att simma ända upp till Sillen.
Fiskevårdsområdet har redan planterat ut flera tusen havsöringar som de hoppas ska återvända när de varit ute till havs och ätit upp sig.
– Havsöringen är kungen av Trosaån, men nu finns det potential att vi får en å med mycket fisk och sportfiskeklubben är förstås också mycket engagerade. Det är mycket spännande.