En dom från migrationsdomstolen slår fast det svart på vitt: Mustafa ska inte beviljas uppehållstillstånd i Sverige.
Hans fru Lara, som för övrigt bara är 19 år, förstår inte varför. Hon tycker att barnet i hennes famn borde vara nog.
– Min son är född här, han är svensk medborgare. Varför får hans pappa inte komma hit?
Enligt utlänningslagen borde det egentligen räcka med Lara själv. Uppehållstillstånd ska ges till den som är make, maka eller sambo till någon som är bosatt i Sverige, står det i lagen.
Men det räcker inte med det. Den som redan bor här måste kunna försörja sig och ha en bostad som rymmer hela familjen. Det anser varken Migrationsverket eller migrationsdomstolen att Lara har.
För en familj bestående av två vuxna utan barn är det två rum och kök som gäller, enligt Socialstyrelsens rekommendationer. Finns det ett barn med i bilden krävs en trea.
– Hur kan man kräva det? Hur många unga par bor i en trea när de får sitt första barn? Verkligheten ligger här. Reglerna rör sig här borta.
Det är Kjell Wiklund som måttar upp ett stort avstånd med armarna. Han är präst och socialarbetare och träffade Lara på Mariagården i Nyköping. Hennes historia engagerar honom djupt.
– Här har vi en mamma, ett två månaders barn och en pappa som befinner sig i en livsfarlig situation i Irak. Han är dessutom lärare, och Sverige behöver lärare, säger han.
Kjell Wiklund har på eget initiativ ordnat en hyreslägenhet till Lara. En tvåa. Nu, när det står klart att Migrationsverket kräver en trea, säger han sig kunna ordna det också.
Mest för att peka på det absurda i sakernas tillstånd. För även om bostaden passerar nålsögat står försörjningsfrågan som en koloss i vägen.
Lara har haft studiemedel från CSN när hon pluggat i Nyköping. Nu är hon mammaledig och berättigad till föräldrapenning, bostads- och barnbidrag.
Sammantaget räcker det för att hon ska klara sig. Men regeln är tämligen glasklar: pengarna ska komma från ett jobb.
– Jag menar att Laras inkomst är säkerställd även om den inte är arbetsrelaterad. Och att det borde finnas särskilt ömmande omständigheter även i övrigt. Vi ska inte ge oss, för det är inte klokt det här, säger Kjell Wiklund.
Två bomber har smällt i Bagdad dagen innan vi ses. Det har varit kaos. Folk har dött.
Lara har pratat med Mustafa efter explosionerna. Vet att han klarat sig trots att han inte bor långt därifrån. Men det kommer att smälla igen, det vet hon. Irak är ett land i krig.
– Jag sover inte på nätterna, jag är så orolig för honom, säger hon.
Det var den 29 oktober förra året som Lara gifte sig med Mustafa i Irak. Hennes ögon glittrar på bröllopsbilderna.
Nu är de matta, färgade av sömnlöshet och sorg.
Men hon tänker inte ge sig.