Det var i början av maj Trosabon Kerstin Rehnström, 77, var ute i skogen och plötsligt kände att det högg till i armen. Hon åkte snabbt hem, men i hemmets lugna vrå kom dagens tredje "tia" (Transitorisk Ischemisk Attack, en övergående syrebrist i hjärnans blodkärl).
Då åkte hon och hennes man Gunnar in till akutmottagningen i Nyköping. Väl där konstaterade läkaren att Kerstin hade drabbats av en stroke och hon flyttades till akutvårdsavdelningen för noggrann övervakning.
– Vi fick ett fantastiskt bemötande av den första läkaren. Han sa till mig att jag skulle trycka på larmknappen om jag kände av minsta lilla förändring, säger Kerstin Rehnström.
77-åringen, som för bara några år sedan drev ett eget företag, blev kvar över natten. Två dagar senare hände dock det som inte fick hända. Då fick Kerstin sin femte stroke inom 48 timmar – och den här var allvarlig!
Trots att den sista och mest allvarliga stroken inträffade klockan 06.23 på morgonen dröjde det till klockan 11.00 innan läkarna besökte henne i sjukhussängen.
Under tiden fick hennes make Gunnar kännedom om att inget gjordes och försökte själv slå larm från hemmet i Trosa.
– Jag ringde in till sjukhuset och sa: "ni måste göra något". Då fick jag svaret: "Och vad vill du att vi ska göra?". Det var oerhört frustrerande för mig som anhörig, säger Gunnar Rehnström.
När Kerstin väl får hjälp är hennes högra sida av kroppen förlamad, hon kan inte prata och benen bär henne inte längre.
– Det var helt fruktansvärt obehagligt att ligga där. Sedan har jag alltid fått höra att varje sekund är viktig när du får en stroke. Här kändes det som det fanns all tid i världen...
Kerstin Rehnström flyttades till strokeavdelningen på Nyköpings lasarett och där blev hon kvar i drygt två veckor för att inleda en lång rehabiliteringsresa.
– Det har varit en tuff och krävsam uppförsbacke. Jag har fått väldigt fin hjälp av sjukgymnaster och läkare i efterhand. Sedan är jag väldigt envis!
Trots det är hon besviken på sjukvården hon fick på akutvårdsavdelningen i Nyköping.
– Det ska vara världens tryggaste plats. Men jag tror att det hade varit bättre om jag hade fått den allvarliga stroken när jag var hemma. Då hade jag fått snabbare hjälp och konsekvenserna hade inte blivit lika allvarliga.
Paret från Trosa har anmält Nyköpings lasarett till IVO (inspektionen för vård och omsorg) i hopp om upprättelse för händelsen.
– Jag tycker det är bra att det här blir belyst av en oberoende part som kan titta närmare på om vi har gjort något fel, säger Kristian Waern Bugge, verksamhetschef för medicinklinken.
Är det vanligt att en patient får vänta i drygt fem timmar på en läkare efter en stroke?
– Generellt är det viktigt att ge behandling i tid. Därför gör vi observationer för att fastställa tiden när stroken inträffade. Sover patienten är risken att ge behandling större än vinsten.
Vad har ni för rutiner på observationer?
– Praxis är att patienten övervakas noga första dygnet. Andra dygnet ser det däremot inte likadant ut. Det är inget brott att bryta mot praxisen andra dygnet utan det är viktigt att patienten får sova också.