Kommunjägare: "Släpp skarvjakten fri"

Skarvens existens är en laddad fråga i Trosa. Ämnet har länge polariserat privatpersoner, politiker, företagare och experter. Medan vissa förespråkar jakt, efterlyser andra dialog.

Kommunjägare Anders Boije är kritisk till skarvarna och länsstyrelsens beslut om skyddsjakt på totalt 200 skarvar. Han vill helst släppa jakten fri för alla jägare, under hela året, likt vildsvinsjakten.

Kommunjägare Anders Boije är kritisk till skarvarna och länsstyrelsens beslut om skyddsjakt på totalt 200 skarvar. Han vill helst släppa jakten fri för alla jägare, under hela året, likt vildsvinsjakten.

Foto: Matthias Larsson

Trosa2021-05-10 18:50

– Det är så dumt alltihop. Jag vill att skarvjakten ska släppas helt fri. Man borde få skjuta dem året om, precis som med vildsvin. Det är enda sättet att få stopp på eländet, säger Anders Boije, som är kommunjägare i Trosa. 

Som kommunjägare är Anders Boije en av tre personer som har fått tillstånd av länsstyrelsen i sörmland att bedriva skyddsjakt på storskarv kring området Thureholmsviken och Snöholmen. Totalt 200 skarvar under perioden 1 augusti till och med den 31 mars.

– Det är ingenting när det handlar om kolonier på upp emot 5000 fåglar. Och lagom som vi får börja skjuta dem så har de ändå flugit ifrån Snöholmen längre ut i skärgården så då är det för sent, säger Boije. 

Han menar att det har eskalerat  i år och att de har hittat boningsplatser längs med hela Trosa inlopp. 

– De är inte bara på Snöholmen längre utan på Lagnö också. Snart är det en enda stor svart matta över fjärden av skarv. De förstör för fisket, för företagare och privatpersoner, säger han.

Samtidigt säger forskningen att skarvarnas påverkan på fiskebeståndet i Östersjön är litet och flera ornitologer menar att skyddsjakt är fel väg att gå.  

– Det är som att sticka huvudet i sanden. Det löser inte skarvproblemet på något sätt genom att skjuta skarvar, säger Ingvar Jansson, ordförande i Nyköping och Oxelösunds fågelförening Tärnan.

Han anser att problemet ligger på ett internationellt plan.

– Vi har ställt till det i Östersjön med övergödning och skapat mycket gynnsamma förutsättningar för skarven med en enorm tillgång på vitfisk, tånglake och spigg.

På vilket sätt skulle skarvbeståndet minska om övergödningen minskade?

– Då gynnar vi torsk, abborre, gädda och gös. 

Ett hav med mycket rovfiskar skulle minska de arter som skarven äter mycket av, resonerar Ingvar Jansson.

Han tycker därför det är dags att lägga alla konflikter i skarvfrågan mellan fiskare och ornitologer bakom sig.

 – Istället för att fightas i domstolar utan resultat så sätter vi oss tillsammans och pratar om problemen vi har. Precis som vi löser andra problem. 

Utöver de 200 skarvar som länstyrelsen har godkänt skyddsjakt på ansökte Trosa Golfklubb i slutet av april om tillstånd att bedriva skyddsjakt på ytterligare 150 skarvar. Men ansökan avslogs då länsstyrelsen anser att en risk för allvarlig skada inte är styrkt. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!