– Det känns tråkigt för både mig och gästerna, men man måste lyssna på magkänslan, säger Kristin Rydberg som serverade sin sista hemlagade lunchsoppa för två veckor sedan.
Efter sex år är den färggranna inredningen utriven från lokalen på Högbergsgatan, som nu byggs om inför ägarbytet.
– Det blir en av mina stamkunder som tar över den. Han ska sälja egentillverkad italiensk glass, säger Kristin Rydberg.
Möjligen kommer hennes hemlagade soppor gå att köpa ett tag till, men än är det för tidigt att säga.
– Jag har lovat att leverera dem till den nya ägaren om han vill. De var populära och konceptet finns ingen annanstans i Trosa, säger hon.
Försäljningen beror inte på att affärerna gått dåligt.
– Nej, det gick jättebra, jag slutade på topp kan man säga, men det dök upp ett bra tillfälle att sälja och jag har fyllt 64.
Eftersom lokalen ägs av kommunens fastighetsbolag består försäljningen av den "goodwill" som Kristin Rydberg byggt upp under de sex år hon drivit matkaféet. Innan dess hade hon aldrig gjort något liknande.
– Det var mycket roligare än jag hade tänkt mig. Jag har älskat det här jobbet och har haft så många fina gäster och väldigt mycket återkommande besökare, vissa kom ända från Stockholm bara för att besöka kaféet, säger hon.
Själv beskriver Kristin Rydberg Deli delight som ett ställe med hög mysfaktor, skön stämning och mat som lagades från grunden.
– Jag hade inga färdiga mackor i kylen: "Du får vänta två minuter till så får du en varm nybakad smörgås i stället", sa jag när någon frågade.
Själv tycker Kristin Rydberg att det sammanfattar hennes koncept bra.
– Varje soppa lagade jag också vid beställning. Jag byggde upp en atmosfär och särskild stämning som jag själv tyckte om. Det var mycket yoga- och meditationsmusik, men fanns egentligen inget tydligt koncept, det bara växte fram.
Planen nu är att återuppta skrivandet, som hon arbetade med innan hon startade kaféet.
– Då var jag skribent på heltid. Men efter att mitt hus brann ned till grunden hände något med koncentrationsförmågan.
Kristin Rydberg var hemma och skulle lägga sig när hon förstod att det börjat brinna.
– Jag hann ut i sista sekund. Sedan behövde jag göra någonting med händerna och den här lokalen råkade finnas ledig, så det fick bli ett kafé, säger hon.