Solen skiner igenom molntäcket och den tidiga vårvärmen välkomnas av förskolebarnen på Tomtaklints förskola som är i full färd med att åka trampbil och klättra i lekställningarna.
Men barnen och förskolepersonalen störs av försumliga hundägare som släpper lös sina hundar på gården och lämnar hundskit efter sig.
– Barnen tycker det luktar väldigt illa, det är inte trevligt, säger Ulrika Enbom, barnskötare på Tomtaklint.
Den inhägnade gården, med grön kuperad terräng och skogssluttningar, är till synes ett populärt substitut för en hundrastgård.
Vid minst tio tillfällen har personalen fått plocka upp skit i vinter. Värst är det på måndagsmornar, efter söndagens hundpromenader, berättar förskolechefen Maria Jönsson. Hundägarnas beteende gör henne irriterad:
– Det är inte trevligt alls, och det är inte acceptabelt, säger hon och påpekar att det finns gott om skogspartier att rasta hundarna vid.
Uppifrån klätterställningen sammanfattar Tindra Andersson, 5 år, fynden träffsäkert: äckligt.
– Ja, det är äckligt med hundbajset, säger hon.
Sedan den skitiga följetongen eskalerat de senaste veckorna har personalen kände sig tvungna att sätta upp skyltar vid ingångarna om att hundrastning är förbjudet.
– Jag undrar hur man tänker när man släpper hundarna här. Vi vill ha en bra vardagsmiljö för våra barn, det ska vara rent och snyggt där barnen vistas, säger förskoleläraren Britten Pettersson.
Lösningen kan stavas nya hundrastgårdar. Enligt Fredrik Östergren, gatu- och parkingenjör i Trosa kommun, är det högaktuellt med rastgårdar både i Trosa och i Vagnhärad (se artikeln intill).