Sis ungdomshem Lövsta ligger vid sjön Sillen mellan Vagnhärad och Gnesta. Verksamheten stängdes 2019.
– Jag trivs jättebra med det här. Alla mina kunder är glada och nöjda när de går härifrån, så var det inte direkt på Lövsta, säger Helene Roos Lillelund.
Hon jobbade som bland annat behandlingsassistent på Statens institutionsstyrelses, Sis, ungdomshem Lövsta i Vagnhärad i 15 år fram till stängningen 2019. I dag är hon utbildad fotvårdsterapeut och driver en egen klinik i Nyköping.
När Lövsta stängdes omplacerades omkring 30 anställda till andra verksamheter. Resten sades upp, eller sade upp sig själva. För Helene Roos Lillelund blev det rätt många månader arbetsbefriad uppsägningstid, och hon passade på att flytta till Göteborg för ett halvårs studier i fotvård.
– Jag kände att jag var klar med att jobba med ungdomar. Jag har gått vidare.
Helene Roos Lillelund arbetade tidigare på ungdomshemmet Lövsta. I dag är hon utbildad fotvårdsterapeut och driver eget företag.
Helene Roos Lillelund minns på många sätt tiden på Lövsta med värme. Men hon berättar också, precis som flera andra tidigare anställda på institutionen som tidningen pratar med, om hur verksamheten förändrades över tid.
I början var det ungdomar på glid som hamnade på Lövsta. Det var missbruksproblem. Någon hade kanske snattat, en annan hade skolkat för mycket. På senare år är det istället tungt kriminella ungdomar, dömda mördare från gängmiljöer och barn med allvarliga psykiska problem som hamnar på Sis ungdomshem.
– Vi hade flera upplopp där personal blev illa tilltygade. Vi hade varken kompetensen eller befogenheterna att klara av uppdraget. Det är jättesvårt när man känner att man inte räcker till, säger Helene Roos Lillelund.
Shima Yosefi, som jobbade på Lövsta i 13 år fram till stängningen, håller med.
– När jag började var det behandling och utslussning, det gillade jag. Men personalbristen ledde till att det blev mer förvaring, samtidigt som kriminaliteten blev grövre. Vi kände inte att vi gjorde någon nytta, säger hon.
Shima Yosefi har bytt arbete på Lövsta mot en egen ridskola.
Shima Yosefi har också sadlat om, bokstavligen. I dag driver hon en ridskola utanför Nyköping, där hon bland annat jobbar med ungdomar som haft det tufft.
– Jag har studerat till KBT-terapeut och jobbar med ridterapi och barn. Jag vill fortsätta hjälpa till på det sätt jag kan, men jag är färdig med institutionsvården, säger Shima Yosefi.
Ingen av de tidigare anställda som tidningen pratar med har fått någon formell förklaring från sin tidigare arbetsgivare kring varför Lövsta stängdes. I samband med att beslutet fattades fanns det uppgifter om att en ungdom på hemmet anklagat en anställd för våldtäkt, men utredningen lades ner av åklagare några månader senare. Om det fanns någon sanning i uppgifterna den gången får vi nog aldrig veta, men enligt de anställda var det relativt vanligt att ungdomarna på Lövsta anklagade sina vårdare för våldtäkt, som en del i ett pågående maktspel.
Byggnaderna är i hyfsat skick, men här och var syns det tydligt att de har många år på nacken.
Bristen på utbildad personal gjorde det oundvikligt att stänga Lövsta, menar Shima Yosefi. För att få till en bättre ungdomsvård i Sverige krävs det att kompetensförsörjningen ses över, tror hon.
– Det går att göra det så mycket bättre om man värnar barnen. Det behövs sunda och trygga vuxna som vågar stå kvar. Vi fick ganska bra vidareutbildning på Lövsta, åkte på kurser hela tiden. Men det var ju ingen som sökte jobben. Det är en tuff arbetsmiljö att stå på institution, säger Shima Yosefi.
Lövsta står fortfarande tomt, och kostar Sis stora summor i hyra varje månad. På området ligger ett dussintal byggnader och här och var syns krossade rutor, flagad färg och spindelnät. Den gamla fotbollsplanen är helt övervuxen av långt gräs, men de flesta gräsmattorna på området är klippta och något långtgånget förfall är det inte fråga om.
Sis flagga vajjar fortfarande vid Lövsta.
Officiellt är stängningen fortfarande tillfällig, en enligt myndighetens pressavdelning finns det inga planer på att öppna igen. I början av pandemin fanns planer på att använda lokalerna för rehabilitering av covidpatienter, men det blev inte av.
Sis hade när Lövsta stängdes 731 platser för ungdomsvård runtom i landet. För att kompensera för de sju avdelningarna som försvann har nya avdelningar öppnats på andra ungdomshem och i dag har SIS totalt 739 platser.
– Sis strävar efter att ha en kapacitet som kan möta olika målgruppers behov vid alla tidpunkter på året. Under vissa perioder uppstår utmaningar i att fullt ut möta efterfrågan, exempelvis vad avser ålder och vårdbehov, och kravet att placera omedelbart kan under vissa perioder inte nås, säger Jesper Lindberg, pressekreterare på Statens institutionsstyrelse.
Säkerheten kring den säkerhetsklassade avdelningen på Lövsta var rigorös.