– Det går inte att få tolk på hans modersmål. Vi kommer att fatta ett beslut på det underlaget som vi har. Vi anser att det räcker med den berättelse vi har, säger Erja Ahtiainen, teamledare på Migrationsverket i Uppsala.
Enligt Ahtiainen var ett problem att den kvinnliga tolken som tidigare var inkopplad inte talade samma dialekt av pashai som Idris. Migrationsverket har finkammat hela Sverige efter tolkar med samma dialekt. Nu släpps det spåret, likaså planerna att låta Idris tala in sin berättelse på band och ta in ett utlåtande från en lingvist utomlands. Att söka en tolk i ett annat europeiskt land är inte heller längre aktuellt.
– Då skulle vi få finkamma fler länder, och det skulle ta väldigt lång tid. Vi måste tänka på hur lång tid kan en process ta för ett barn innan de får ett beslut. säger Erja Ahtiainen.
Varför har det tagit så lång tid?
– Vi bokar egentligen en utredning på asylsökande barn ganska snabbt. Men det som alltid fördröjer processen, är när det blir problem med språk. Det är väldigt ovanligt att det över huvud taget inte finns något sätt att utreda, som i det här ärendet.
För att få till en rättssäker utredning kommer Migrationsverkets utredare inte att ifrågasätta eventuella motstridiga uppgifter i Idris berättelse.
– Det som blir rättsäkert är att vi inte kan lägga någon vikt på något vi kanske inte tycker stämmer eftersom han inte har några möjligheter att bemöta våra frågor. Då kommer de inte ha någon betydelse för bedömningen.
Bedömningen i Idris fall vilar då på principen benefit of a doubt (tvivelmålets fördel). Det innebär att beviskraven inte ska tillämpas allt för strikt och att Idris redogörelse ska ligga till grund för beslutet om berättelsen ses som trovärdig.