Signerade momsdeklarationer utan att kontrollera dem

Drömmen om stora snabba pengar genom att ingå i ett internationellt momsbedrägeri slutade på fredagen i ett flera fällande domar i Stockholms tingsrätt. En Trosakvinna i härvan döms för grovt bokföringsbrott.

I en dom i förvaltningsrätten i fjol dömdes kvinnan att solidariskt med sin exman betala tillbaka 743 miljoner kronor till staten. Nu är det rättsliga efterspelet i tingsrätten avgjort.

I en dom i förvaltningsrätten i fjol dömdes kvinnan att solidariskt med sin exman betala tillbaka 743 miljoner kronor till staten. Nu är det rättsliga efterspelet i tingsrätten avgjort.

Foto: Oscar Olsson/TT

Trosa2024-12-23 09:00

Nyheten i korthet

  • En kvinna från Trosa döms för grovt bokföringsbrott i ett internationellt momsbedrägeri som involverade fiktiv VoIP-handel.
  • Kvinnan godkände mervärdesdeklarationer digitalt, vilket ledde till att företaget undvek skatter och avgifter på nästan 550 miljoner kronor.
  • Hennes exman och en affärsutvecklare döms till fem års fängelse för grovt skattebrott och grovt bokföringsbrott, medan kvinnan får villkorlig dom och samhällstjänst.

Kvinnan drev företaget tillsammans med sitt ex, var officiell huvudman och ägde alla aktier eftersom han hade betalningsanmärkningar.

 När förhållandet tog slut ville hon kliva av företaget men precis då hade exmannen inlett ett samarbete med en gemensam vän och en annan man för att göra pengar inom VoIP-handel (Voice over Internet Protocol). Om hon skulle sluta som styrelseledamot skulle bolaget få problem med kreditratingen. Hon ville inte förstöra för hans bolag och beslöt sig för att sitta kvar. Men bara tills hans anmärkning var borta och han kunde bli styrelseledamot själv.

Därför var hon inte så insatt i det som hände 2019 då exet blivit rejält intresserad av det deras gemensamma vän visade upp, att hans företag omsatte 1,2 miljarder på ett år. Exet ville in i samma bransch och kom samtidigt i kontakt med en affärsutvecklare som var villig att hjälpa honom. Den gemensamma vännen är numera efterlyst av Interpol för grov skattebrottslighet i Sverige, på samma tema som de nu dömda.

VoIP-handeln var fiktiv och syftet var att lura staten på momspengar.

undefined
Trosakvinnan signerade tre momsdeklarationer med sitt bank-ID, utan att titta ordentligt - det blev både en enorm skatteskuld och nu en dom om grovt bokföringsbrott.

Trosakvinnan godkände genom digital signering mervärdesdeklarationer som enligt åklagaren gick ut på att bolaget skulle kunna undandra sig skatter och avgifter för närmare 550 miljoner kronor. Bolaget hade också bokfört inköp från ett annat bolag för svindlande dryga 1,6 miljarder kronor – utan att det förekommit några riktiga affärshändelser.

Att det var något som inte stämde blev hon inte klar över förrän Skatteverket hörde av sig med återbetalningskrav på drygt 743 miljoner kronor. Då "tappade hon det".

Men eftersom både exmannen, hans affärsutvecklare och bolagets redovisningsbyrå intygat att Trosakvinnan hade väldigt liten del i bolagets verksamhet döms hon bara för grovt bokföringsbrott. Straffet stannar vid villkorlig dom, 100 timmar samhällstjänst och tre års näringsförbud.

Exmannen får fem års fängelse för både grovt skattebrott och grovt bokföringsbrott samt sju års näringsförbud. Hans medhjälpare, affärsutvecklaren, döms också till fem års fängelse för medhjälp. Rätten anser att båda har varit medvetna om att det handlat om en fiktiv handel med påhittade fakturor och att detta var en del i ett internationellt momsbedrägerisystem.

Exmannen påstod i rätten att han är oskyldig. Han tjänade bara 700 000-800 000 kronor på handeln, men han och Trosakvinnan har nu gemensamt runt en miljard i skatteskulder.

Så här går det till

Förenklat innebär ett MTIC-bedrägeri att det första företaget i den inhemska kedjan av företag tar ut mervärdesskatt av en kund, men inte betalar in denna till staten, utan blir en ”missing trader”, ett skenföretag. 

Missing tradern är en näringsidkare som är registrerad för mervärdesskatt och som förvärvar eller ger sken av att förvärva varor eller tjänster och levererar dessa varor eller tillhandahåller dessa tjänster med mervärdesskatt inräknad i fakturapriset, men inte betalar in mervärdesskatten till den berörda statliga myndigheten. 

Det företag som sedermera för ut varorna till ett annat EU-land ansöker om och får återbetalning av mervärdesskatt som aldrig har betalats in till staten. Det företaget kallas ofta för ”broker”. 

Olika mellanled mellan de företag som deltar i transaktionskedjan används för att försvåra tidig upptäckt av bedrägeriet. 

Efter att mervärdesskatt återbetalats förs pengarna ofta utomlands för penningtvätt och för att dölja vem som är den slutliga mottagaren.

Ett MTIC-bedrägeri kan ske genom handel med verkliga varor eller tjänster eller genom handel som är helt fiktiv,  utan att några varor eller tjänster alls existerar, eller genom en blandning av dessa förfaranden.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!