Ingen av bröderna Alexander och Ludwig Rask i Vagnhärad har tidigare ägnat sig åt välgörenhet. Men rapporterna om vad som drabbar människor på flykt runt om i världen fick dem att tänka till.
– Vi fick upp ögonen för vad som händer och kände att vi ville hjälpa. Situationen är ohållbar och därför startade vi Flyktinghjälpen. Det är en ideell organisation där vi ska samla in pengar och kläder för att hjälpa människor som behöver hjälp, säger Alexander.
Varför engagerade ni er inte bara i en organisation som redan finns?
– Vi pluggar båda två och har lite tid över, då kändes det roligt att prova på att göra allt från grunden.
Redan nu går det att skänka pengar via swish. Men bröderna vill kunna ge givarna en garanti på att pengarna hamnar rätt, därför väntar de nu på att få ett organisationsnummer, när det är klart är det dags att ansöka om ett 90-konto. Efter det kör de i gång på riktigt.
– Det känns viktigt att få ett sådant konto, så att människor förstå att det inte är bluff och båg. Jag förstår att folk undrar, men vi kommer uppdatera på vår hemsida med information efterhand.
Vem kommer få ta del av det ni samlar in?
– Kläder vi får tänker vi skänka till olika asylboendet här omkring. Pengarna ska också få till de som bor på asylboenden. De har nästa inga pengar alls, vi vill att de ska kunna köpa en leksak till sina barn och sådär.
Antalet privata initiativ till insamlingar har exploderat de senaste månaderna. Det bekräftar Lena Hörnblad, kanslichef på Svensk insamlingskontroll.
– När bilden på den lilla syriske pojkens kropp visades i medierna startade ett väldigt engagemang och en hel del privatpersoner som ville hjälpa till hörde av sig och ansökte om att få ett 90-konto, säger hon.
Men för att få ett sådant måste man leva upp till flera kriterier.
– Endast ideella föreningar, trossamfund och stiftelser beviljas och vi behöver ta del av en budget och stadgar. Styrelseledamöterna får inte ha betalningsanmärkningar och dessutom måste det finnas en auktoriserad revisor.
– Vi kräver också att det finns ett tydligt ändamål som går att följa upp och kontrollera, säger Hörnblad.
Det finns också krav på att minst 75 procent av gåvorna ska gå till ändamålet och högst 25 procent får gå till administrationskostnader.
– Den som skänker till en 90-kontoorganisation ska känna sig trygga med att pengarna kommer fram.
Skänker man till andra organisationer får man själv stå för kontrollen av hur pengarna används. Vill det sig riktigt illa hamnar pengarna någon helt annanstans är där det var sagt.
– Är det en privatinsamling där pengarna går till ett privatkonto och personen som har kontot har skulder hos kronofogden så kan pengarna bli utmätta för att reglera skulderna direkt, säger Henrik Brånstad, pressansvarig på Kronofogden.