Trafikverket har länge planerat att placera fartkameror på 70-sträckan mellan Trosa och Vagnhärad. De första stolparna har varit på plats ett tag men själva kamerorna har dröjt.
– Det kan bero på flera faktorer som exempelvis markupplåtelse. Men framdragning av el är ett generellt problem för vägsäkerhetskameror. Vi är i händerna på elnätvägarna vilket innebär en viss problematik, säger Trafikverkets utredare Britt Lisra.
Nu är arbetet i gång och under de närmaste veckorna installeras de första fartkamerorna i jämnhöjd med Åda Säteri, vid korsningen mot golfbanan och Stensunds Folkhögskola, längs Ådavägen. Kamerorna har efterfrågats av personer i närområdet, vilket är vanligt.
– Människor har stort förtroende för vägsäkerhetskameror och vill gärna ha dem där de bor. Men de ska inte ses som punktinsatser, de sänker hastigheten längs hela sträckan där de är placerade.
Enligt Britt Lisra så sjunker snitthastigheten med fem kilometer i timmen längs sträckor som utrustats med fartkameror. Effekten är tydligare vid själva kamerorna men skillnaden mindre än många tror.
– Vi placerar ut dem för att skapa upplevelsen av att hela vägsträckan är övervakad, säger hon.
Trafikverket utgår från den berörda vägsträckan, trafikhastigheten och olycksrisken vid beslut om kameror.
Per Andersson, yttre befäl på Sörmlandskustens Räddningstjänst, välkomnar kamerorna.
– Det har absolut varit många trafikolyckor mellan Trosa och Vagnhärad genom åren. Det finns en rak och fin sträcka där man kan köra snabbare än vad som är tillåtet. Alla trafikolyckor är kopplade till hastigheten och fartkameror sänker den, så jag är positiv säger han.
Kamerorna mäter fordonets hastighet med hjälp av radar och fotograferar när någon kör snabbare än vad som är tillåtet på vägen. Bilden skickas sedan till Polisen som utreder ärendet och utfärdar böter.
– Det blixtrar till rejält när man blir fotograferad så när det händer vet man om det, säger Britt Lisra som upplever att allmänheten generellt är positiv till kamerorna.
Enligt Trafikverket räddar de 2 000 trafiksäkerhetskameror som finns idag omkring 20 liv per år. I år sätts runt 200 nya kameror upp men efterfrågan är större än tillgången så de hamnar där de bedöms göra mest nytta.
– Vi sätter upp kamerorna för att rädda liv. Men de har även andra positiva effekter som lägre bullernivåer och minskade utsläpp, säger Britt Lisra