Eagle, birdie, albatross och nu skarv – ännu en fågelterm på väg in i golfspråket? Åtminstone på Trosa Golfklubb. Men kanske inte i det sammanhang alla hade önskat. Inför sommarsäsongen har ett stort antal skarvar slagit sig ned längs kustlinjen utmed golfklubben på Lagnö i Trosa.
– Det har ökat explosionsartat under våren. Vi har aldrig haft problem med skarven tidigare men nu är vi oroliga att detta kommer påverka oss ekonomiskt, säger John Darling klubbchef på Trosa Golfklubb.
Skarvkolonin märks som allra tydligast vid hål nio, som råkar vara precis vid klubbens kiosk där många av tradition tar en fika och laddar batterierna inför resterande hål.
Därifrån kan spelarna blicka ut över viken och Trosa hamn och, som klubben själva beskriver på sin hemsida, "över Snöholmen, ön i vår vik, kan du se havsörnar sväva över skarvbona". Men nu finns alltså skarvbona alldeles runt knuten från den lilla kiosken.
– Det går inte att vara där vissa dagar då lukten är fruktansvärd. Vi är väldigt rädda för att vi inte kommer kunna ha kiosken öppen i sommar. Det har nästan blivit en sanitär olägenhet där redan, och säsongen har knappt börjat. Våra tallar som omgärdar banan är helt vita av avföring, säger han.
Samtidigt stoltserar klubben med sitt unika läge med spel mellan ekar och hav i samklang med naturen.
– Vi har profilerat oss som en klubb med ett rikt djurliv och det kommer tillbaka i nästan allt vi gör. Det är en viktig del i upplevelsen på Trosa Golfklubb. Vi har hägerkolonier och havsörnar som svävar ovan oss, vilket är ganska unikt och vi tycker det är ett väldigt fint inslag.
Vad skiljer skarvarna åt från detta?
– På så vis att de påverkar oss negativt ekonomiskt och att vi inte kan utöva golfen på det sätt den ska utövas. Vi ser en risk att det ska påverka upplevelsen som gäst. Att man inte kommer vilja besöka oss. Vi lever på medlemsavgifter och kritintäkter när gäster kommer och spelar hos oss, säger han.
Trosa GK har skickat in en ansökan om skyddsjakt till länsstyrelsen i hopp om att föregå problemet, men fått avslag då det ej är skäl nog för att bedriva skyddsjakt.
– Ett sådant beslut måste styrkas. Kan man visa på minskad omsättning i verksamheten till följd av skarv, först då kan det finnas skäl för skyddsjakt, säger Viktor Tylstedt, vilthandläggare på länsstyrelsen.