Ett av Trosas tydligaste vårtecken är den växande skaran av skarvar på Snöholmen. I inloppet i västra stadsfjärden syns de svarta fåglarna på långt håll. Kolonin växer stadigt; när SN besökte ön sommaren 2014 var det drygt 250 fågelbon på ön. Kolonin uppskattas nu till över 300 fågelbon.
Kommunen har i flera omgångar förgäves försökt få bort skarvarna med olika skrämselåtgärder och besök på ön. Situationen är knivig. Skarven är en skyddad art och får inte jagas i större skala. Och att pricka deras ägg, som man fått på andra håll, anser kommunen vara omöjligt eftersom bona är högt placerade.
Men nu får kommunen gå ett steg längre och bedriva skyddsjakt på 50 storskarvar. Jakten får pågå till den 31 mars, under tiden skarvarna etablerar sig på ön.
– Vi har konstaterat att skrämselåtgärder inte fungerar, de är inte lättskrämda, säger kommunekologen Elin van Dooren.
Går det att jaga bort dem från ön?
– Vi får se hur de reagerar på jakten. Man kan tycka att det är en så pass stor störning att de väljer att flytta.
Skarvens spillning, träck, är starkt frätande och slår ut mycket av växtligheten på ön. Precis som tidigare år har Trosas huvudargument varit att skarvens utbredning på Snöholmen hotar det sällsynta lindblomsbjörnbäret.
– Bäret på ön är den nordligaste bekräftade lokaliteten. Grunden till skyddsjakten är att gynna arten, så att den inte försvinner från ön. Och ansökan i år har varit utformad med högre detaljrikedom, säger Johan Varenius, funktionschef för Vilt och fiske på länsstyrelsen Sörmland.
Med beslutet kommer ett antal villkor. Andra arters häckning får inte störas och träd med skarvarnas bon får inte fällas, något kommunen ville göra. Däremot får man fälla ett antal träd för att släppa ner ljus och gynna tillväxten av lindblomsbjörnbäret.
I beslutet står också att en loggbok ska upprättas och innehålla detaljerade uppgifter om när, var och hur insatserna genomförs.
– Återrapporteringen är viktig för att se om det har någon effekt, om åtgärden gynnar björnbäret. Vi vill se om skyddsjakten och övriga åtgärder har effekt över en längre tid, säger Varenius.
Vem eller vilka som ska bedriva skyddsjakten är ännu inte klart. Inte heller om kommunen får bukt på populationen innan skarvarna far ut mot öppet vatten i höst.
– Det är kombinationen av åtgärder som ska ha en effekt, säger Varenius.