Om ingen överklagar Trafikverkets nyligen antagna vägplan för väg 218 kommer omfattande ombyggnationer påbörjas under 2023.
Förutom att trafiksäkerheten och tillgängligheten förbättras med nya rondeller och bättre busshållplatser kommer ett fyra kilometer långt viltstängsel sättas upp för att minska det höga antalet viltolyckor.
– Det är fantastiskt att vi äntligen får till det här staketet. Det är ett under att ingen dött på vägen under alla år och olyckorna kostar miljoner. Den som krockat vet precis vad notan går på, i synnerhet nu när ingen har kofångare på vägen, säger Michael Isoz som driver Åda gård.
Mellan februari 2019 och januari 2020 inträffade 91 viltolyckor längs väg 218 och sedan dess har sträckan stått för över 30 procent av samtliga viltolyckor i Trosa kommun.
På den mest utsatta sträckan, mellan infarten till Korslöt och Åda gård, inträffade mellan 2015 och 2019 årligen över 20 viltolyckor per kilometer. Att jämföra med mindre än fem viltolyckor per kilometer mellan E4 och Stationsvägen i Vagnhärad samma period. Men även om Trafikverket konstaterat att det är anmärkningsvärt höga antal har viltstängslet dröjt.
– Man har väntat på att vägen ska byggas om och det finns en logik i det. Men det hade sparat mycket pengar, oro och många djurs liv att sätta upp stängslet tidigare, säger Michael Isoz.
I egenskap av markägare har han varit involverad i projektet, samtidigt som det ofta är dovhjortarna på hans mark som körs på längs vägen.
– Det är mycket pendlingstrafik i gryning och skymning på vägen där det finns stora dovhjortstammar och då blir det mycket olyckor. Det är otroligt att man inte lär sig sänka farten, säger Jan Olevall, länsansvarig för polisens viltolycksorganisation i Sörmland.
Polisen ansvarar för eftersök av djur som skadats av motorfordon.
– Ofta dör de direkt men ibland är det komplicerat och inte alltid säkert vi får tag i djur som skadats.
Enligt Jan Olevall är det dock ovanligt att olyckor med dovhjort leder till dödlig utgång för föraren.
– Det händer ibland om de kommer in genom framrutan, för ett par år sedan dog en ambulansförare på det sättet.
Förra året sattes fartkameror upp längs vägen men ännu går det inte att se hur de påverkat olycksfrekvensen.
– Den påverkas av mycket annat, stammarnas storlek och vilka grödor som odlas. Höstgrödor med vete och raps kan dra till sig djuren över vägen.