Ulf Hagstedt, teknisk chef på Trosa kommun, berättar att det är glädjande att tillståndet för Trosa reningsverk är på plats efter att processen dragit ut på tiden.
– Det var ett glädjande besked, vi har en tillväxt i kommunen som vi måste ta höjd för om vi ska hålla oss inom gränsvärdena för antalet uppkopplade fastigheter, säger kommunens tekniska chef Ulf Hagstedt som berättar att man gjort en hel del förändrings- och utvecklingsarbete för att förlänga reningsverkets livslängd.
Det var i början av maj som länsstyrelsens miljöprövningsdelegation i Uppsala län gav kommunen tillstånd att släppa ut renat avloppsvatten från Trosa avloppsreningsverk fram till 31 december 2026. Under måndagen gick tiden för att överklaga beslutet ut.
– Nu är vår absoluta ambition att överföringsledningen till Himlafjärdsverken utanför Södertälje ska vara i bruk innan tillståndet går ut, säger Ulf Hagstedt.
Hur avloppsvattnet från den ständigt växande invånarskaran ska hanteras är ett problem som utreddes redan 2009 för att sedan skjutas på framtiden. Först i juni 2021 tog kommunfullmäktige ett beslut, som merparten av de politiska partierna ställde sig bakom, om att ta fram en överföringsledning i stället för att bygga ett nytt reningsverk. Men förra sommaren gick även tillståndet för det befintliga reningsverket ut.
– Myndigheterna vet att vi inte haft något tillstånd för reningsverkens utsläpp sedan 30 juni 2021, men vi har inte erhållit några konsekvenser. Min slutsats är att de förstått att vi jobbat med ansökan, som tagit mycket längre tid än den ursprungliga prognosen.
Ulf Hagstedt berättar att processen påbörjades redan 2019, men exakt varför den drog ut på tiden är oklart.
– Jag vet inte om det har med pandemin att göra utan kan bara konstatera att vissa referensstationer tagit väldigt lång tid på sig, säger han.
En av dessa var Havs- och vattenmyndigheten som yttrade sig först i mars 2021. Då konstaterade myndigheten att Trosa kommuns ansökan saknade en beskrivning kring utsläppens påverkan för kustvattenförekomsterna med inflöde från Trosaån.
– Vi ansåg att kommunen behövde komplettera beskrivningen för att miljökvalitetsnormerna i Trosaån, Trosafjärden och Fågelöfjärden inte äventyras av utsläppen från reningsverket, säger Anna-Karin Rasmussen, utredare på Havs- och vattenmyndighetens miljöprövningsenhet.
Frågorna, som senare besvarades, medförde dock aldrig några villkor i det nya tillståndet.
– Vi har beskrivit olika åtgärder och undersöker bland annat om en våtmark nedanför Alby gård kan användas för att minska föroreningarna från diken vid jordbruksmarker och liknande, säger Ulf Hagstedt som menar att processen kring reningsverken ännu inte har medfört några onödiga kostnader för kommunen.
– Det skulle jag inte säga, reningsverk måste alltid underhållas kontinuerligt med nya investeringar. Beslutet om överföringsledningen har visserligen tagit lång tid, men vi kan ändå inte koppla upp oss mot himmelfjärdsverken förrän 2026, då kapacitet som idag upptas från Stockholm frigörs, säger han.
Reningsverken i Vagnhärad och Trosa har byggts samman med en överföringsledning mot vilken kommunen senare kommer kopplar upp sig mot SYVAB:s anläggning utanför Södertälje.
Mellan reningsverken från Trosa och Vagnhärad finns sedan flera år en överföringsledning på plats som används för resursutjämning.
– Ryktet om att det körs avloppsvatten mellan verken i tankbil stämmer inte, det skulle vara helt ohanterligt för så stora volymer, som dessutom renas via våtmarker innan det släpps ut. Däremot har slammet alltid hämtats med lastbil från båda reningsverken för sluthantering på annat håll, säger Ulf Hagstedt.