De gamla bänkarna har varit uppskattade av många men kommer inte ersättas eftersom nya regler har tillkommit sedan "Suckarnas bro" byggdes.
"Kommer sakna bänkarna", "Sorgligt...en bro som fungerat i alla år försvinner...", "Synd, där har det många gånger varit trevligt att slå sig ner på promenaden", är några av kommentarerna som går att läsa.
– Det stämmer att det inte blir några nya bänkar på bron, säger Christoffer Eriksson, gruppchef för gata, park och fastighet vid kommunens tekniska enhet.
Anledningen är att regelverket har uppdaterats sedan den gamla bron utformades.
– Vi håller oss så klart till gällande regelverk, risken finns att till exempel ett barn klättrar upp på bänkarna och faller i vattnet.
Bron som nu ersätts invigdes vid slutet på 1980-talet.
– Regelverk ändras såklart med tiden och i detta avseende är det Boverkets byggregler som kommunen följer och stämmer av mot samhällsbyggnadskontoret innan genomförande.
Samtidigt finns det inget skydd mot att ramla i vattnet längs resten av promenaden längs kajen, varken före eller efter bron.
– Risker finns såklart alltid men bänkar vid broräcke över vatten är inte att rekommendera. Utan då hade vi varit tvungna att sätta dit ett betydligt högre räcke, vilket inte hade passat in i bilden, säger Christoffer Eriksson.
Den nya bron till piren håller på att byggas men får inga bänkar.
Maria Svalin Sundfeldt är tidigare krögare som drivit Malmsell och Svalins Spis i Trosa. Hon är en av dem som kommenterat bristen på bänkar i sociala medier.
– Bron är ett landmärke och det var ett bra ställe där man kunde sitta ner och prata tillsammans, säger hon.
Idag arbetar Maria som lärare på Vårdinge folkhögskola och där hon även är utbildningsansvarig.
För henne har bron fungerat som samlingsplats under rundvandringarna i Trosa med skolans elever.
– Det är en väldigt bra utgångspunkt som inrymmer mycket av stadens historia. Bänkarna var så smart placerade att det gick att sitta mitt emot varandra, säger hon.
Efter renoveringen kommer den nya bron vara tillgänglighetsanpassad. Vilket innebär att den får samma lutning som en rullstolsramp.
Väl på plats brukar Maria Svalin Sundfeldt berätta om stadens historia, om Tureholm och hur det var i Trosa när människor levde på fiske. Och såklart historien om hur bron har fått sitt namn.
– När societeten åkte från Stockholm till Trosa över sommaren uppstod det kärlek mellan stadsborna och ortsbefolkningen. När sedan sommaren var slut tog kärleksparen farväl vid bron. Det var därför det ”suckades så”.
Kommunen kommer framöver se över vilka bänkar som finns på olika platser i hamnen.