Det blir ingen skarvjakt i Trosa. Naturvårdsverket beslöt i torsdags att avskriva ärendet om skyddsjakt på skarvarna på Snöholmen. Myndigheten anser att det kan finnas andra sätt att skydda lindblomsbjörnbäret, som motiverat jakten.
– Det är tråkigt. Nu finns inget vi kan göra för det här året. Inför nästa säsong får vi ta nya tag om politiken beslutar att vi ska göra en ny ansökan, säger Maria Rydholm, fastighetsingenjör i Trosa kommun, som gjort ansökan till Länsstyrelsen.
Men lindblomsbjörnbäret är inte den enda anledningen till att Trosa kommun vill bli av med skarven.
– Vi har fått klagomål tidigare om att det förfular infarten till Trosa, men björnbäret var ju det vi kunde lyfta i ansökan till Länsstyrelsen. Nu har vi fått in klagomål från boende som störs av lukten, det har vi inte fått tidigare. Så nu är det ju en sanitär olägenhet också, säger Maria Rydholm.
Följetongen om skarvarna på Snöholmen fortsätter alltså.
Den 22 februari gav Länsstyrelsen i Södermanland tillstånd till Trosa kommun att skjuta 50 av skarvarna på Snöholmen i samband med deras etableringsfas på ön under den tidiga våren, dock längst fram till 31 mars. Beslutet överklagades av Föreningen Södermanlands Ornitologer och Stockholms Ornitologiska Förening med motiveringen att det saknade vetenskaplig grund och att dokumentation saknas helt. Den 18 mars stoppade Naturvårdsverket skyddsjakten i väntan på slutgiltigt beslut och den 21 april kom så det slutliga beslutet att avskriva ärendet.
Enligt ansökan är skälet till skyddsjakt att kommunen vill skydda det ovanliga lindblomsbjörnbäret som hotades att försvinna på grund av storskarvens träck. Bevarandet av växten var också Länsstyrelsens motivering för att godkänna skyddsjakten. Men Naturvårdsverket anser att det saknas en tydlig utredning om det är möjligt för skarv och lindblomsbjörnbäret att samexistera på Snöholmen. Myndigheten anser också att inte framgår av Länsstyrelsens utredning att det inte finns någon annan lämplig lösning för att skydda växten och att skyddsjakt är ett sista alternativ, när alla andra rimliga alternativ uteslutits. De ornitologiska föreningarna framhävde i sin överklagan att det inte gjorts någon annan åtgärd, till exempel med ett växthustak över de utsatta växterna eller att flytta plantor.
– Vi får fundera över vilken insats som behövs för växten. Vi har en konsult som vi får kontakta igen, ett växthustak verkar ju inte helt lätt, säger Maria Rydholm.