De senaste veckorna har bilder av människor som flytt för sina liv dominerat nästan varenda nyhetssändning. Samtidigt har Riandes vd, Louise Montgomery, knappt fått en lugn stund. Många är de vänner och bekanta som hört av sig för att få råd om hur de bäst kan hjälpa till.
– Folk vet att jag jobbar med de här frågorna, därför känns det naturligt för dem att höra av sig till mig. Men mitt svar brukar ändå bli UNHCR, Rädda barnen och Röda korset. Många känner sig osäkra på om pengarna verkligen går till det de ska, men det gör de.
Men. För den som kan tänka sig att ta ytterligare ett steg, och ta på sig ett ansvar som sträcker sig in i framtiden, finns ytterligare en möjlighet: att bli familjehem. Riande, som driver två HVB-hem, placerar även ensamkommande barn och ungdomar i familjer.
De unga som kommer ensamma till Sverige är oftast pojkar i åldern 13 till 17 år. Och för de som är under 14 år är familjehem det enda alternativet.
– Men det är egentligen att föredra för alla. Även om de har det bra på HVB-hemmet så får de en helt annan kontakt med samhället när de bor i familjer. Det gör det lättare med integrationen, säger Louise Montgomery.
På tisdag, den 29 september, har Riande informationsmöte för potentiella familjehem på sitt kontor i Trosa. Alla kan komma och lyssna – även de som inte är säkra på att de vill eller kan ta emot någon, utan bara är nyfikna på hur det går till.
Emma Tukia, som också jobbar på Riande, poängterar att också mindre insatser är välkomna.
– Man kan bli stödhem i stället för familjehem, och så kan man hjälpa till med läxläsning. Om någon familj har en idé om något annat man kan hjälpa till med så är vi öppna för det, säger hon.
Ordet "familj" är egentligen något vilseledande. Ensamstående personer kan också bli familjehem. Det som däremot krävs är att man får godkänt efter att ha gått igenom en utredning som inkluderar hembesök, frågeformulär, djupintervjuer och registerutdrag. Först gör Riande en utredning, därefter gör socialtjänsten en kortare sådan (vilket Nahrin Cakici berättar mer om i artikeln intill).
Det Riande gör är att de placerar ut barnen och ungdomarna efter att ha kontaktats av kommunen. Därefter fungerar de som stöd under hela placeringstiden.
Både Louise Montgomery och Emma Tukia vill gärna framhålla att uppdraget många gånger är lättare än man tror.
– Det finns en rädsla för att de här barnen är så trasiga. Och ja, visst har de varit med om hemska saker. Men min upplevelse är ändå att de flesta kommer från stabila familjer från början, och att de därför har ett grundpsyke som gör att de finner sig ganska snabbt, säger Louise Montgomery.