Högre andel tung trafik ligger delivs bakom ojämnare vägar.
Om man jämför med andra delar av landet håller sörmländska vägar en hög kvalité, visar undersökningen och internationellt sett är vägstandarden i Sverige bra.
– Men med ökad trafik och en ökad andel tung trafik ser vi stora utmaningar framöver för vägunderhållet i Sörmland, säger Tony Gunnarsson, trafiksäkerhetsexpert på Riksförbundet M Sverige som kartlagt ytjämnheten på Sveriges vägnät.
I Sörmland var det länsväg 218 (Vagnhärad-Trosa) och länsväg 219 (Vagnhärad-Nyköping) som var ojämnast. Där var 98,4 respektive 99,0 procent av beläggningen acceptabel enligt internationell standard.
– Det vi vill att man prioriterar vägtrafiken högre och att vägunderhållet tillförs mer resurser, säger Tony Gunnarsson och tillägger att Trafikverket har en underhållsskuld på 23 miljarder kronor.
– Man ligger långt efter och får ta till akuta lappnings- och langningsåtgärder som är mindre tillfredställande än om man gör planerade, grundliga underhållsåtgärder. Det blir ett självförstärkande problem, säger Gunnarsson som menar att det ökade behovet av vägunderhåll uppstått på grund av ett allt högre trafiktryck med större andel tung trafik.
– Det gör att Trafikverket inte har tillräckligt med resurser för att upprätthålla vägnätets nuvarande standard och vi kommer därför få acceptera sämre vägar på sina håll.
Trafikverkets presschef Bengt Olsson vågar inte ge en lika exakt uppskattning kring underhållsarbetet.
– Det är helt klart att vägnätet bryts ner snabbare än våra prognoser sade för några år sedan. Det är fler och tyngre bilar på vägnätet än det har varit historiskt, men vi lägger samtidigt mellan 8-16 miljarder i rena underhållsinsatser årligen.
Enligt Olsson har Trafikverket även fått omprioritera befintliga resurser. I den nu gällande nationella plan där länsplanerna också får sin budget, så går en större summa pengar till järnvägsnätet än tidigare.
– I en begränsad ekonomi får vägsidan det som blir kvar, och i botten finns en politisk diskussion.
Vägar på landsbygden har ofta sämre underbyggnad samtidigt som de är mindre trafikerade och prioriteras senare.
Enligt Olsson det dock inte alltid fel att lappa och laga skador.
– Beroende på vad det finns för underbyggnad kan sprickor skapas av temperaturskillnaderna som är ganska stora i Sverige. Då ger det mer effekt för satsade pengar att reparera skador än att bygga om hela sträckor.