– Det är tungt att ta upp de här grejerna. Staten har svikit oss en gång till. Det har inte gått schysst till, en får ersättning och den andra inte. Då undrar man, vad är felet? säger Eivor Stavström.
Det var när Eivor var fyra år som hon blev placerad i ett fosterhem. Under tio års tid kom hon att utsättas för sexuella övergrepp och från det att hon var sex år även våldtäkt. De första besluten om ersättning kom från Ersättningsnämnden för drygt tre år sedan. Men nu är myndighetens uppdrag över, och det går att konstatera att mer än hälften av alla ansökningar har fått ett nej.
– Vi som är drabbade och utsatta sexuellt, som för mig från fyra års ålder, det tas ingen hänsyn till av nämnden. Utan det anser de att man har glömt. Men de vet inte vad de pratar om, säger hon.
– Om att bli våldtagen i tio års tid inte är tillräckligt allvarligt, vad är då tillräckligt allvarligt?
Hon fick sitt nekande beslut på ansökan i september förra året. En av förklaringarna från nämnden handlade om att hon saknade ett dokument med ett formellt beslut om placeringen i fosterhemmet. Men ett dokument om att hon var omhändertagen fanns med. Eivor känner sig ledsen och besviken.
– Man fick inte ha en advokat, allt skulle man göra själv. Det är inte lätt och man är utsatt. Jag trodde på vad de sa, att alla vi drabbade skulle få ersättning, men så har inte ens hälften fått det.
Hon hoppas att all medierapportering som nu ägt rum i frågan, kan leda till att staten backar och att nämndens beslut går att ompröva.
– Vi som har fått avslag vill få rätt att få pröva det en gång till, och att man då får ha med sig en advokat som kan föra ens talan bättre.