Inventeringen av de drygt 1 700 enskilda avloppen inom kommungränsen har pågått sedan 2007. Med några hundra kvar att inspektera är facit dystert: mellan 60-70 procent av alla anläggningar underkänns av miljökontoret.
– Ofta är det en gammal anläggning, från 1950- eller 60-talet, som behöver uppdateras. Det är viktigt att de sköts, annars kan vattnet gå ut orenat, säger Sara Nyström.
Bristerna varierar, ibland saknas luftningsrör, ibland behövs en ny slamavskiljare eller efterföljande bädd. Lösningen får fastighetsägaren själv presentera, sedan avgör kommunen om den lever upp till skyddsnivåerna, förklarar Nyström.
Att över hälften av avloppen är underkända är beklagligt, säger miljöinspektören.
– Det är tråkigt att husägarna inte själva tar tag i det. Många vet att deras avlopp inte är godkända men väntar i stället på att vi ska komma ut.
– Det hade varit bra om fler tog ansvar för miljön.